- On this page / på denna sida
- Då Anders i pärtrulsgård skrev sitt namn.
- On this page / på denna sida
- Då Anders i pärtrulsgård skrev sitt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mannen ligga så där på knä vid sörbänken och kröka rygg
och plita på ett papper med bläck och penne.
— Vad i alla mina dar är det, du tar dig till, karl? Har
du blitt änna galen, som ligger där på det viset?
— Nej, han skriver sitt namn — Anders Andersson!
upplyste den lille Karl Johan med övertygelse.
— Det skulle jag justament vilja se!
Hon satte soppefatet på bordet i en vändning och så hon
fram och fick tag i pappersarket, som hon nu hållde mitt
för näsan på Anders.
— Ska det föreställa ditt namn, de därninge
krokedillerna där, va? Det ser ut värre, än om både sparvar och
kråkor hade varit uppe och trampelerat på det rena
pappersarket.
— Alla ä la barn i början, sade Anders undfallande,
men tittade själv helt belåtet på sitt Anders Andersson.
— Barn! Ja, det finns gamla barn också, som är
barnsliga, tyckte Olena. Det därninga kunde den blinde
socknapågen ha skrivit lika väl — det är inte annat än klotter. Och
du borde skämmas, gamle karlen, att ligga på det viset och
klottra ner pågens rena papper och inbilla dig, att du kan
det, du aldrig i tiden kan lära dig, för du är för gammal.
Tror du, din schane, att nån människa ville ta det därna
namnet för gott?
— Ja, det skulle allt kunna hända, sade Anders milt.
— Ja, då tör jag sätta upp tusen kronor, om nån
människa tar det för gott, sade Olena och därmed gick hon ut
i köket igen, utan att vänta på, vad Anders kunde ha att
invända.
— Jaja, vi få la se, om jag inte kan tjäna mig de tusen
kronorna, tyckte Anders för sig själv och grinade gott.
Allt det papper, som var framme, hade nu blivit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
