Samlade skrifter / Fjärde delen - I Glimminge och Kröplinge M.V.K. / 184 Author: August Bondeson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Om Anders Petter på slätten och järnbanan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gick fram. Nu behövde en inte längre sitta och vänta
bortimot en vecka, innan en fick ett brev eller en tidning, nu
kunde en snart få följa med, dag för dag, allt vad som
hände ute i världen.

— Sköt du det, du ska, så angår det dig inte allt, vad
som händer ute i världen! tyckte Anders Petter.

Men då fick han Anna Sofia, käringen, också på sig
för hon hållde med sonen — han hade varit ute, i
folkhögskolan, och förstod la detta bättre än fadern, som
knappt hade varit utanför dyngestaden, annat än nån gång
till staden och till marknaderna, och vid de tillfällena kom
han la alltid hem som en surv, full och survig, men det
hände inte så titt, så det ville hon la inte heller säga så
mycket om. — Då lönte det sig inte längre för gubben
att dividera, så arg han än kunde vara. Och dividerade
han ändå, så behövde Johan bara låta honom förstå, att
han hade inte varken lust eller trång till att gå här hemma
längre och bli behandlad som ett omyndigt barn, för han
kunde få sig minst sina tio goda platser, om han ville, och
myndig var han, så han gjorde, som han ville. Då måste
Anders Petter stoppa pipan i säcken och tiga snällt, för
se, sonen kunde han då rent inte undvara, om han skulle
kunna bruka hemmanet på folkavis, så ont om tjänstefolk
som det nu var. Och Johan var en karlakarl i allt slags
arbete, det var Anders Petter själv, så far han var, den
förste att säga. Och än mer, Anders Petter tänkte med det
snaraste att få sig en sonakvinna i huset, för det var en
känder sak, att Johan hade så ofta ärende bort till
Larstorp, till Gustafs. Och dottern där i huset, Rika, hade ord
för att vara en riktigt bra däga och bra fick hon med sig,
för hon hade bara brodern Karl August att dela med, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>