- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Fjärde delen - I Glimminge och Kröplinge M.V.K. /
233

[MARC] Author: August Bondeson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - När åskan gick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Godstunten hållde ända på att sätta sig, och då så rök
Rackaren upp, men släppte så fort och så illmarigt, så
Hallingen satte storänden i golvet och slog toppänden bakut
i spiskanten, så det skrall i spisen. Jaja, både skallen och
spiskanten så hållde de, för bägge voro av gott matrial,
skallen var la en äkta hallingaskalle och spiskanten, den var
av gråsten. Men Hallingen blev i alla fulla fall så toppande
galen, för Rackaren släppte så där illmarigt, så han ville
ända på honom och slåss. Och så mycket gav han sig då
turoma på, att Rackaren inte skulle få lukta på hans
brännevin en gång, när han bar sig så jäklaktigt åt. Och
där var ett faseligt kält och kiv och buller och brike där
i stugan, innan de andre kunde få dem något så när goda
igen.

Nu kom där nya karlar in, som skulle hänta
slåttabrännevin. Och när de voro komna till krogen, så skulle
de kan veta ha sig en styrkare där med. Där kom Göken
i Sjö med flöjtarösten och den kluvna näsan och Dabben
vid Dämmet med klumpfoten och Baselisken i Boarp med
de ärggröna ögonen och den gnisterröde hakekransen.
Och dess fler där kommo, dess värre blev bläckandet och
dess värre surret i stugan.

Och Dabben hade knappt fått in sin jumfru, innan han
sa om, vad han sagt hundra gånger förut. För han klappade
Baselisken på armen och sa till de andre, med tårarna i
ögonen:

— Denne härne Johannes i Boarp har jag allt stort skäl
till att tacka. För det var han, som lärde mig att tugga snus,
och det gör verkeligen halva ruset.

På det lade de in en ny mullbänk, som Dabben bestod.
Och alla de andra så hållde de med Dabben och prisade
Baselisken, så de ärggröna ögonen tindrade, ja, ända som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:17:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bondeson/4/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free