- On this page / på denna sida
- När Högaslätten och Kullagården barkade ihop efter Fläbben i Boarps begravning
- On this page / på denna sida
- När Högaslätten och Kullagården barkade ihop efter Fläbben i Boarps begravning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han för, och så lät jag honom sätta sig i sätet ijämte mig
att åka, och pågen fick stå där bak i häcken och rista.
Då så tyckte Högaslätten det, att:
— Du, Pear, du var inte med i hinsistens, när min lilla
däga kristnades, så du kan gärna titta med in till vårt nu
och dricka en liten gök. Jag vet, där är lite igen på flaskan,
och Anna Gustava har snart kaffet färdigt.
Nej, det ville jag rent inte vara med om att ha upp
människan så här mitt i natten att koka kaffe. Och så
skulle det la se illa ut med, likasom en inte hade fått nog
i Fläbbens jordöl.
Men han känner la, hur enveten Högaslätten är, till visse
när han fått lite i näbbet. Och som vi kommo fram till
avvägen, så var det han, som huggde tag i den ene tömmen
och vände hästen och ryckte och smackade och levde, så
vi voro ända tvungna till att följa med fram.
Så skulle han ha oss in i stugan. Och kvinnan, Anna
Gustava, måtte upp och sätta på kitteln. Och Elof tog fram
flaskan och ett glas och bjöd på en sticksup, medan kaffet
kokte. Han ville truga pågen med till att supa, men jag bad
honom låta bli det, för pågen har aldrig smakt starkt ännu,
och det är la god tid med det, för han är inte femton år
fyllda.
Så änteligen kom gökavurnen fram på bordet. Och Anna
Gustava kröp ner i sängen igen till glötten, för den
började på att omånas. Och vi hällde upp kaffe, var till sig,
och pågen fick med en kopp. Så ville, kan veta, Högaslätten
sköta brännevinet. Men jag ville hålla flaskan själv, medan
jag slg i. För visst tycker Jag om det starka, det vill jag
rent inte neka till, men jag vill ha’t på folkavis och inte
som ett svin.
Nej han skulle pront sköta flaskan. Ja, då bad jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
