- On this page / på denna sida
- En gratulation
- On this page / på denna sida
- En gratulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så kom doktaren där in och skulle se på detta usla benet
och då så sa han genast:
— Det är bäst att ta av det, sa’n.
Men då sa Kåsen:
— Nej, käre! sa’n. Jag går länsmannens ärenden, sa’n
så vi få la vänta lite.
Ja, då så fick han la ha sitt ben den dan.
Så andre dan, så kom, förstår sig, doktaren igen. Och
benet var lika lett och blått och svullet. Och doktaren, han
tyckte på sitt vis nu som dan förut:
— Det är bäst att ta av det.
Men Kåsen, han bad sig undan nu med:
— Nej, käre! sa’n. Jag går länsmannens ärenden, sa’n,
så vi få la bida litet till och se efter, om det inte vill bli
bättre.
Men så den tredje dan, när doktaren kom — och benet
var lika lett och blått och svullet — så sa’n:
— Nej, sa’n, nu så ta mig den och den, om vi vänta en
minut längre, sa’n, för det är bäst att ta av det.
Men Kåsen bad så innerligt väl för sitt ben:
— Nej, käre, snälle! sa’n. Jag går länsmannens ärenden,
sa’n, så jag är så illa rädd om mitt ben. Käre, låt mig ha’t
åtminstone till i mor’n!
Jaja, då så fick han la ha’t till näste morgon; men var
det då inte bättre, så — —.
Men se, det första som doktaren var gåen ifrån
lasarettet, så var det Kåsen, som begärde in sina kläder, och
så beställde han fram gästgivareskjuts och åkte raka vägen
till Kungsbackakäringen, Britta Lena. Du har la hört talas
om henne, vet jag! Och hur käringafan vurnade med detta
usla benet, med plåster och salvor, så, min liv, gjorde icke
hon karlen bra, så han kunde gå hem ifrån Kungsbacka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
