Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Andersson - 8. I österlanden, där ståndar ett slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
18. "Hav tack, skön riddare, för tillbjudet ditt
det månde dock icke så vara;
ty det förbjöd stegmoderen min,
så länge jag bär fjädrar."
19. Men riddaren stod och tänkte sig om,
han aktar ej näktergalns vilja,
ty grep han henne vid fotenom,
för gud det så hava ville.
20. Han följde med henne uti sin bur,
tillyckte vindar och dörar.
Hon blev till många underlig’ djur,
som man kunde se och höra.
21. Först skapte hon sig till lejon och björn
och liksom andra små ormar,
omsidors till en lindorm stor,
låttes, hon ville riddaren mörda.
22. Så skar han henne med en liten kniv,
så blodet därefter månd’ komma.
Och strax för honom på golvet stod
en jumfru så skön som en blomma.
23. "Nu haver jag frälst dig av all din nöd
och utav din lönliga kvida.
Säg mig nu din avkomst god
på faders och moders sida!"
24. "Min avkomst god, ni veta skall få
på faders och moders sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
