Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Bure - 53. När kvällen stundar och bjuder vila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vinden spelar på varje blad,
och sköna Anna, hon vandrar glad.
4. I dal’n de unga ha stämt sitt möte,
där vilar hon sig i skogens sköte.
Sen går hon längtande dalen om,
men ingen Alfred till henne kom.
5. Hon går i oro och väntanskvalen,
då hörs där ljuda ett skott i dalen,
då hörs där ljuda ett jämmerrop,
som tränger fram genom trädens hop.
6. Hon går att möta sin vän på vägen,
men stannar genast, bestört, förlägen,
och som en död hon förstenad stod
ty Alfred badar uti sitt blod.
7. Hon ropte högt, hennes röst var bruten:
"Ack, käre Alfred, är du nu skjuten!"
Hon dignar till hans blodröda famn,
men Alfred viskar blott Annas namn.
8. Han sakta räckte åt henne handen:
"Farväl, o Anna, nu lossna banden!"
Hon brister ut i en smärtfull gråt.
"Farväl, min Anna, nu skiljs vi åt!"
9. Nu öppna såret ej mera blöder,
vid Annas bröst ligger Alfred döder,
han ligger kallnad vid hennes barm,
och om dess liv har hon lagt sin arm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
