Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Stockholms Slott.
Efter en tafla af Prins Eugen. |
BARN I SVERIGES KUNGABORG.
FYRA SEKLERS KUNGLIGA SMÅTTINGAR.
NÅGRA BILDER MED TEXT.
Bland de få scener, som våra
första historiska läroböcker
låtit oss skåda mer lefvande
och hvilka så att säga etsat sig in i
vår erinring, är bilden af den stränge
Sörmlandshertigen, Gustaf Vasas yngste
och störste son, läggande handen på
sin son Gustaf Adolfs hufvud med orden:
Ille faciet — han skall göra’t.
Den bilden gaf oss kanske allra
först en aning om den djupa innebörden
i uttrycket att »barnet är mannens fader»
och vi fingo bättre förståelse för, hvad
man menade i vår äldre omgifning, då
vi där understundom uppsnappade den
halft ängsliga frågan: »Hvad månde
varda af detta barnet?»
Ja, för visso är den frågan ägnad
att för ett ögonblick liksom binda
tanken, hvar helst den möter oss: i
fattigmans som i rikemans salar, i hydda
som i palats. Ty i sitt innersta inre
äro ju människolifvet och dess
utveckling — som frukten ur blomman och
blomman ur knoppen och knoppen ur
fröet — alltid sig lika. Men med
alldeles särskildt fascinerande makt gripes
man af tanken på, huru framtiden
slumrar redan hos barnet, inför dessa
små »Högheter», som redan i vaggan
placerats liksom i en annan, högre sfär
än vanligen dödliga. Ofta till egen —
och tusendens — olycka, men
understundom också till evärdelig lycka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:08 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1907/0011.html
