Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vy af anläggningen vid Guldsmedshyttan för anrikning och brikettering af järnmalm.
Förestår en revolution inom järn- och
ståltillverkningen?
af HJALMAR CASSEL.
IBet finns intet ämne som i så
k hög grad som järnet i sig så
43 att säga förkroppsligar den
nutida kulturen. »Järnet är
civilisationens grund», har det sagts; man kunde
utsträcka satsen ännu längre och
tilllägga att det också är civilisationens
stomme. Hela den mäktiga
kulturbyggnad, som det nittonde seklets
människor upptimrat och som har en så
väsentligen olika karaktär mot gångna
tiders, är i själfva verket en
konstruktion af järn: ångmaskinen som drifver
våra fabriker, skenorna som
sammanbinda städer och länder, oceanångaren
som plöjer världshafvet, telegraftrådarna,
hvilkas nät, omspinnande jordklotet,
sätter skilda folk i andlig rapport,
verk
tygen med hvilka vi arbeta, de må heta
pennan eller spaden — allt är järn.
Ej underligt om järnets förädling
blifvit en gradmätare på hvarje folks
aktiva deltagande i kulturarbetet. Ej
underligt om utvecklingen af själfva
förädlingsprocesserna i viss mån är
identisk med framgången af detta arbete
och om priset på järn och stål i stort
sedt anger måttet af materiell blomstring
och möjligheten af vidare framsteg. Se
vi tillbaka på det gångna århundradet,
finna vi att priset sänkts trappstegsvis
från en höjd, som nu skulle anses
svindlande, ned till dess nuvarande nivå,
som möjliggör det mest utsträckta bruk
af den förädlade råvaran inom alla
samfärdselns och industriens branscher.
Original from
— —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
