Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 HUNDRA SÄTT ATT BRYTA NACKEN AF SIG
En ny vansinnighet —
<djäfvulshjulet« — «dödsringen.
Publiken blir snart trött på en
och samma sak. Vid looping far
människan rundt som en boll. Kunde
man icke göra något ännu viljelösare
af henne: en kula i en vridmaskin?
Häraf blef ,djäfvulshjulet<, hvars
hjältar äro Tom Butler och Catwel.
På en och samma stålaxel äro
i ändarna fästa två hjul, 14 meter i
omkrets, det ena oberoende af det
andra. Inne i hvart och ett af hjulen
tar en cyklist plats på den en meter
breda hjulringen. Hjulen börja sedan
att svänga. Akrobaterna, som trampa
på sina cyklar i motsatt riktning till
hjulens rotationer, åka under några
ögonblick på, så att säga, ett och
samma ställe. Då hastigheten blifvit
tillräcklig, affyrar ledaren ett
pistolskott. På en gång hejda sig
cyklisterna och bromsa. Hjulen bortföra
dem bakåt. När de nästan befinna sig på
den högsta punkten, upphöra de att
bromsa och börja trampa af alla
krafter. Deras ansträngningar försätta
dem i en förskräcklig snurrande
rörelse. Det är omöjligt att med
kronometer uppmäta denna hastighet.
Specialister beräkna den till 180
kilometer i timmen. De åkande svänga
så hastigt, att publiken icke längre
kan urskilja deras former. Ränderna
på deras trikåer synas ensamt i
glansen från hjulens stålekrar.
Människor, cyklar och banor — allt
hopblandas.
I Wien inträffade det vid en
galaföreställning, medan den sataniska
svängmaskinen skakade sitt
mänskliga byte som små bjällror, att en kropp
tungt slog i golfvet. En af
cyklisterna hade träffats af hjärnslag. I
trots af den vård, man skyndsamt gaf
honom, dukade han snart under,
gredelin i ansiktet och med
blodsprängda läppar.
Till denna fara att drabbas af slag,
som ständigt hotar, kommer ett annat
slags fara. Det kritiska ögonblicket
för cyklisterna är, när de skola stanna.
De åkande bromsa. Personalen
hejdar hjulens rörelser medels ofantliga
bromsar. Akrobaterna kastas hit och
dit, deras cyklar göra störa giringar,
en oriktig signal skulle kosta den
olycklige en arm eller ett ben,
därigenom att han blefve slungad i backen.
I Tyskland bestöt en originell
konstmakare, Éclair, att uppfinna sitt
eget djäfvulshjul. Han lät konstruera
en genombruten ögla med omkring
8 meters diameter. I denna ögla
fick den farliga färden
tillryggaläggas af ett litet hjul, som
släpptes från en omkring 15 meter hög
platform. Efter att ha vänjt sig
vid att hastigt svänga rundt med
hufvudet nedåt, med fara för att
drabbas af ett hjärnslag, tvekade Éclair
icke att låta fastbinda sig i det lilla
hjulet och följa med det i dess lopp.
Allt farligare och farligare
konststycken! Nu började man ställa upp
på scenen en ny bana för
cykelåkning. Den kallades dödsringen.
Denna konst är den mest riskabla
af alla.
Själfva banan består af en rund
korg af träribbor, hvilken har form
af en stympad kon. Den mindre
öppningen är vänd nedåt. Två eller
tre cyklister åka tillsammans i
dödscirkeln.
Den ene efter den andre stiga de
öfver korgens sidor in i den samma,
taga fart på golfvet och åka sedan
snedt och med stor hastighet upp:
för apparatens sidor, hvilka vidga
sig i riktning nerifrån uppåt. Hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
