- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1907 /
167

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UFFIZIERNA

var icke denne Giuliano, hvilkens
romantiska kärlek till den vackra
Simonetta besjungits af Poliziano.
Botticelli har mer än en gång tecknat hans
vackra profil, som på taflan i Berlin
eller den i Bergamo.” Hans drag
skulle ha inspirerat en venetianare
till ett smältande ljusdunkel, men
Sandro är alltför mycket son af
Florens för att icke i främsta rummet
glädja sig åt den linjernas lek som

167

fästade på taflan. Och därför att detta
icke är det lättaste sättet att fatta
måleriets uppgift, så hafva de också
fostrat en konst, som kanske är den
starkaste och lifskraftigaste sedan
grekernas dagar.

Men icke långt från kungataflan
med medicéernas porträtt hänger
samme Botticellis Venus” födelse, och
strax bredvid finns Lorenzo Monacos
stora altarverk. Det påminner oss



Sandro Botticelli:

börjar i de svallande lockarna, följer
den ädelt böjda näsan och löper ut i
den kraftfulla hakan. Ett florentinskt
porträtt är som en präglad medalj,
med skulptural slutenhet och det
renaste linjespråk. Det kan vara kallt
i färgen, men är fullt af musik i
formen, ty aldrig fördöljer det
teckningen som är konstens ryggrad. Den
kraft och slutenhet, de stora och
monumentala linjer som utmärkte
Toskanas människor i lifvet, dem hafva
de äfven fått när deras drag blifvit

+ Enl. Berenson af »Amico di Sandro».


Venus” födelse.

om att det fanns andra faktorer än
härskarmakten som bidragit till den
florentinska konstens storhet. Man
skall se Venus” födelse för att förstå
huru luften i denna unga starka tid
var full af sång och saga. Den
hafsskumborna gudinnan på snäckan, som
af zephyrerna drifves fram öfver
vågorna, är icke förgäfves målad till en
dikt af Angelo Poliziano. Det är
linjernas musik och ämnets poesi
som bära upp verket, ty färgen är
stiliserad och dämpad. Afven den

Original from

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1907/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free