Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR HEMSLÖJDENS HISTORIK
ar LILLI ZICKERMANN.
EN HEMSLÖJDSSKOLA.
ällt som hemslöjden breder ut
I sig, får den olika yttringar
VCÅE och tjänar olika behof: i stora
samhallen ett konstnärligt raffinement
med uppdrifven teknik för rikedomens
kraf, i aflägsnare bygder en idog
sträfvan för lifvets uppehälle. Och
frågan är, huruvida ej den
anspråkslösa idogheten når längre än den
konstförfarna virtuositeten. Det blott
beror på, hvad man menar med
hemslöjdens mål, med alltings mål här i
världen.
Detta är dock först och sist att
gagna människan och utveckla henne
till ett högre väsende mindre i
fingerfärdighet än i sinnelag. Ett liflöst
material kommer i andra rummet. Ty
hur sinnrikt sammansatt det vara må,
uppnår det aldrig människoorganismens
ädla traktan att hålla sig uppe så godt
den kan. Och denna sociala betydelse
hos arbetet sätter Föreningen för Svensk
Hemslöjd framför all annan och har
tagit till sin uppgift att främja.
Därför har den allt ifrån sin
tillkomst följt med särskild
uppmärksamhet fröken Ida Berglunds väfskola i
Ådalen, Habo, inom Skaraborgs län,
hvilken trots sin knapphändiga
utrustning och ytterst kringskurna
arbetsmöjlighet ändock markerar hemslöjdskolan
framför andra, därigenom att den
tilllika med den tekniska omfattar folkets
moraliska utbildning.
Hur samvetsgrant fröken Berglund
vinnlägger sig om ett arbete, gäller
hennes syfte mindre arbetet än
tillvaron för dem som arbeta. Och
därigenom att denna tillvaro är naturligt
ord
15. — 1907. III
nad och i all sin anspråkslöshet tryggad
efter sitt begrepp, blir arbetet dessa
människor till en glädje, den de vårda
sig om mer, ju mer deras förmåga
vecklas ut. .
Hvad hon åstundar är icke vissa
meter väf om dagen, men energi och
själftillit hos ungdomen och förtröstan
hos lidandet och ålderdomen, som eljest
föllo fattighuset till.
I denna mening mottager hon elever,
hur unga eller gamla de vara må, låter
dem komma och gå som deras tid
tilllåter, ger dem arbete efter deras krafter
Fröken Ida Berglund.
och betalar allt efter förtjänst. Så
väcker hon samtidigt
själfförsörjningsförmåga och ambition hos alla dessa
sina unga, sjuka och gamla, som hon
samlar omkring sig och skyddar endast
med sin hemslöjd genom deras egen
arbetsamhet.
Det är arbetets religion.
Man kan blott önska, att denna skola
togs till föredöme för ett helt nytt
uppfostrings- och fattigvårdssystem.
Skött på ett sådant sätt blir
hemslöjden af sitt rätta värde, icke en
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
