Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
sig en oerhörd rikedom, att spränga
banken i Monte Carlo! Det omöjliga,
hvarför skulle det vara omöjligt? Vann
icke engelsmannen Wells (» Lucky Chance
Wells») en gång under två besök på tio
dagars tid 13 million frances! Han
förlorade visserligen sedermera både dessa
pengar och 1 million francs dessutom.
Men naturligtvis skulle man, i fall man
varit i Wells kläder, aldrig återkommit.
Och vann icke en nordbo, en svensk
med is i ådrorna, i fjol ungefär lika
mycket som Wells? Bah, banken i Monte
Carlo kan visserligen aldrig sprängas,
ty när någon person med tur vid ett
roulette-bord vunnit de 60,000 francs,
med hvilket belopp bordet på morgonen
förses, plus hvad bordet tagit in under
dagens lopp, hämtas helt enkelt mera
pengar till bordet från spelbankens
hufvudkassa. Och det samma är
förhållandet, när någon lyckofågel vid ett
trente-et-quarantebord vunnit spelkassan
därstädes, 100,000 francs. Banken kan
aldrig sprängas — det är endast ett
tomt ord — men naturligtvis kan man
vinna oerhörda belopp af banken. Bara
man spelar med tur, med förstånd, med
skicklighet, med mod, med uthållighet ...
Så tänka tusen och åter tusen
främlingar på Rivieéran, främlingar på hvilka
Monte Carlo utöfvar en oerhörd lockelse.
Om icke furst Albert, la principautés
härskare, gifvit koncession åt spelbanken
i Monte Carlo, vore »azurkusten» säkert
icke, hvad den nu är — och genom den
unika världsaffären i Monaco förtjänar nu
Frankrike, hvilket, som antydts, äger allt
området på ömse sidor därom med alla de
storartade,bedårande rekreationsorterna,
ett eller annat hundratal millioner francs
om året. Ty det största antalet
främlingar, som spelar i Monte Carlo, bor
icke därstädes, utan i de franska
omgifningarna, ehuru Monte Carlo
visserligen har de mest förtjusande parkerna
ROUGE ET NOIR
på hela Riviéran, de finast hållna
vägarna, de största bekvämligheterna.
Spelbanken betalar ju allt. Folket i
Monaco – som blott en gång om året,
på furstens födelsedag, har tillträde till
spelhuset — erlägger ju icke ens skatt
för inkomst af arbete eller kapital.
Men det är här icke meningen att
gifva någon öfversikt af Monacos inre
förhållanden. Det är om spelet det
skall talas — hvarför man icke kan
vinna i Monte Carlo annat än i
sällsynta undantagsfall, hvarför spelbanken
nödvändigt måste vara en briljant affär
för sina ägare, aktieägarna ...
Se här först en beskrifning på spelet
i Monte Carlo!
Rouletten består af bordet med det
gröna klädet och af den i bordet
nedsänkta skålen, hvari den lilla kulan,
som bestämmer spelet, kastas.
Skålen har ungefär formen af ett
tvättfat; dess botten sättes i rörelse på
en osynlig axel, därigenom att den
croupier — så kallas tjänstemännen vid
spelborden — som för ögonblicket sköter
spelet, sätter rouletten i gång åt vänster
eller höger medels en vridning på ett par
handtag. $Se närstående bild! I nästa
ögonblick kastar croupieren i skålen åt
motsatt håll, hvaråt den lösa bottnen
med stor hastighet går, en liten kula,
som alltså snabbt löper på skålens
innersida.
Såsom synes af afbildningen är
skålens botten indelad i 37 omväxlande
röda och svarta partier, hvilka betecknas
med talen 0 till och med 36. Dessa
partier skiljas åt af väggar, mellan
hvilka kulan kan löpa ned.
När den fart, hvarmed skålen är
satt i rörelse, och samtidigt kulans egen
hastighet aftagit, kommer det ögonblick,
då kulan faller ned och stannar i ett
af mellanrummen <Härmed är spelet
afgjordt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
