Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O’O
ÖR
Så sjunger hon om våren,
som sorgens börda lättar,
strör sippor kring i snåren,
och löfvar skogens jättar.
Och mörka blickar ljusna,
och bleka läppar lifvas —
kan än åt hjärtan frusna
så mycket solsken gifvas?
Kan ännu lifvet räcka
en dryck, som värmer blodet,
och som kan hoppet väcka
och arbetslusten, modet?
Den blonda jäntan sjunger,
den blåa blicken strålar —
hon jagar köld och hunger
på flykt med solens fålar.
Ty hon är våren unga,
och hon är släkt med staren,
och därför kan hon sjunga:
se nu är vintern faren!
Daniel Fallström.
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
