Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERIDROTT
dans bruk så småningom skulle förts
vidare till andra delar af världen.
Från den första primitiva form, som
forntidens folk gaf skidan, och till våra
dagars fulländade typer ligger utan tvifvel
ett utvecklingsskede af tusentals år.
I den forngrekiska litteraturen finnas
antydningar om skidans bruk bland
innebyggarne i Armeniens fjälltrakter, och i
de nordiska gudasagorna talas ofta om
skidlöpning. Där nämnes Uller, Tors
styfson, som skidans gud och de skidor han
använde skildras som ett under af
konstfärdighet. I sagorna förekommer ofta ett
skidlöparfolk, »Skridfinnarna», som bodde
norr om svearnas land, långt upp mot
polen. Namnet hade de tydligen erhållit
på grund af sin färdighet i att »skrida».
Dessa skridfinnar voro inga andra än
lapparna, hos hvilka skidlöpningen sedan
urminnes tider stått på en hög ståndpunkt.
Äldre historici sysselsätta sig i sina
verk rätt mycket med lapparna och deras
underbara förmåga att på skidor följa
villebrådet under de mest vanskliga
förhållanden och med en aldrig svikande energi.
Den svenska historieskrifvaren Olaus
Magni är emellertid den förste som mera
ingående skildrar skidans praktiska
användning. I hans arbete om Nordens folk
(utgifvet i Rom 1555), som är vår bästa
kulturhistoria från denna tid, ägnar han i
såväl ord som bild ett särskildt kapitel
åt lapparnas land.
I detta skildrar han skidåkningen på
följande sätt: »Under fötterna binda de
träspjälor, som framtill äro böjda som en
båge Med tillhjälp af en staf, som de
med handen föra än upp, än ned på sidan,
fara de obehindradt fram öfver de höga
snöfjällen. Träspjälorna äro på den undre
sidan beklädda med det mjuka skinnet af
en renkalf och detta af flera orsaker: dels
för att kunna löpa lättare öfver snöfälten
och dels för att bättre kunna styras åt
sidan till undvikande af klyfter och
bran
ze2y (GOOGle
131
ter, dels för att de skola kunna taga sig
uppför en sluttning och ej glida tillbaka,
hvilket hindras af de såsom igelkottens
taggar utstående håren.»
Olaus Magni omtalar äfven huru
skidan användes till krigsbruk.
Bild ur Olaus Magnis historia.
Jakt på skidor.
I krigshistorien spelar för öfrigt
skidan en betydande roll, hvilket bäst visas
af den stora användning den haft under
våra forna vinterfälttåg, men som här blir
för vidlyftigt att mera ingående omnämna.
Man har i våra dagar åter börjat tillmäta
skidan större militär betydelse och
skidlöpningen bedrifves flitigt vid våra
nordliga regementen, där skidlöparen vintertid
måste ersätta kavalleriet vid
spaningstjänsten.
Äfven på polarforskningens område har
skidan varit af ovärderlig nytta. Sä
åtföljdes professor Nordenskjöld på sin
grönlandsfärd 1883 af tvenne lappar, hvilka
tack vare sina skidor gjorde honom stora
tjänster och bland annat. på en af sina
skidfärder trängde ända till 25 mil in i
landet, en färd som de gjorde på 57
timmar. För en hvar torde Nansens
äfventyrliga färd på skidor genom Grönland
vara bekant. De bägge lapparnas färd på
Grönland gaf anledning till den första
allmänna skidtäflingen, hvilken på professor
Nordenskjölds initativ kom till stånd för
att bevisa riktigheten af de bägge
lapparnes bedrift, hvilken allmänt betviflades.
Denna täflan, som ägde rum på en
sträcka af 220 kilometer mellan Jockmock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
