Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
oss likväl luftdraget, förorsakadt af
hastigheten, någon lindring. Vi hade
understundom intryck af att vara
insvepta i den glödande hettan från någon
masugn eller att ha kommit alltför nära
någon osynlig eldsvåda. Törsten infann
sig ånyo, oafbruten och plågande;
luftens fullständiga brist på fuktighet
sammansnörpte våra strupar, och vi kände
oss fullkomligt uttorkade. Det var en
sann högtid att träffa på en brunn.
Jag minnes det såsom en den
härligaste känsla, då jag fick närma
läp
PRINS BORGHESES AUTOMOBILFARD
sien med inbillade drycker. Hektor
tänkte vanligen på ett stort glas iskallt
öl, grumligt till följd af skummet, men
som så småningom klarnade mot
botten, och som stack i halsen, medan den
yttre fukten på glaset droppade ned
mellan hans fingrar. Allt emellanåt
erbjöd han mig sitt glas öl; och jag bjöd
honom frikostigt i utbyte på iskaffe.
Jag skulle verkligen ej kunna säga,
hvarför just iskaffe blef min
älsklingsdryck i öknen. Och vi föresatte oss på
fullt allvar att dricka oss formligen
I norra Mongoliets kärrmarker. Den sjunkna lItalan, lättad genom vagnskorgens borttagande,
drages af förspända oxar upp på fast mark.
parna till randen af det med friskt
vatten fyllda kärlet. Vi drucko i djupa,
långa begärliga drag, med fötterna i
den våta jorden kring brunnen,
hufvudet tillbakakastadt, ansiktet nästan
öfversköljdt af vattnet, som rann öfver,
rann ner öfver halsen på oss och vätte
våra kläder, i vår ifver att dricka fort,
dricka länge och att njuta denna ljufva
friskhet som inträngde i oss liksom
i vågor.
Då svedan ånyo började, hemsöktes
vi af en ouppfyllbar längtan, som icke
ville lämna oss; vi läskade oss i
fanta
sjuka på dessa våra drycker vid
hemkomsten, att njuta af dem i
verkligheten, som om denna törst skulle
förfölja oss ända till vårt hem; och vi
tänkte med bitter saknad på alla de
glas öl och iskaffe, som vi inmundigat
i det förgångna, utan att uppskatta
deras omätliga värde, utan att klargöra
för oss den njutning, de gåfvo.
För första gången ilade här en
automobil fram af alla krafter, oberoende
af en utstakad vägs tyranniska gränser,
fri att vända sitt lopp enligt sina nycker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
