Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENOM ÖKNEN GOBI
rysk konstruktion gå öfver dem, men
mongolerna föredraga att vada, och vi
följde slutligen deras exempel och
begåfvo oss beslutsamt ned i floden, i
full fart för att ej sjunka, följande
befintliga hjul- och fotspår. Det var ett
underligt skådespel, denna den stora
gråa maskinens färd, omgifven af stora
solfjädrar af vatten såsom en torpedbåt.
Det finns icke blott ett enda Urga
vid Urga, det finns tre stycken. Det
finns det kinesiska, det mongoliska och
det ryska. De ligga på några kilometers
afstånd från hvarandra. Tre stora
raser, den slaviska, den mongoliska och
den kinesiska mötas här utan att
blandas med hvarandra. Det existerar
mellan dem en rest af sekelgammal
fiendskap. De tre städerna förefalla äfven
att vara fiender. De se ut att vara
förskansade. De äro omgifna af mycket
höga pallisader, lika dem man använde
i antikens krig för att bryta det
anfallande kavalleriets våldsamhet. Och
mycket höga pallisader omgifva äfven
boningarna och templen. Utvändigt
synes intet af invånarnas inre lif;
gatorna äro endast enformiga korridorer
mellan ledsamma jämna trämurar.
Af de tre städerna kommo vi först
till den kinesiska. Vi körde in i den,
eftersom telegrafen gick in där. Vi
hade fått en sådan vana att öfverallt
följa dessa båda trådar med den största
tillförsikt, att vi skulle ha låtit oss ledas
af dem hvart som helst, utan en
invändning. De voro kinesiska och
157
gjorde ett uppehåll just i den kinesiska
staden, innan de fortsatte sin färd rakt
mot norr öÖfver branta berg. Deras
uppgift som guide var slut. De förde oss
genom den kinesiska stadens trånga och
smutsiga gator och plötsligt hoppade de
öfver en palissad och lämnade oss
perplexa.
I det ögonblick då vi icke längre
visste hvart vi skulle taga vägen och
då vi frågade alla, hvar Rusky-kitensky
Bank låg (man väntade oss vid den
Rysk-kinesiska banken), kom en
kinesisk soldat och visade oss vägen. Vi
passerade i närheten af en rad små
hvita pagoder i tibetansk stil, något
liknande käglor i ett gigantiskt kägelspel,
och då vi kommo ut i det fria, sågo vi
på toppen af en kulle ett storartadt
europeiskt palats. Jag kan ej i ord
uttrycka den oväntade glädje, som betog
oss vid åsynen af denna atom af
Europa nedfallen midt i Mongoliet. Det
var som om vårt hem uppenbarat sig
för oss. Vi visste ännu icke, hvilken
denna byggnad var, då vi först på ett
afstånd af tre eller fyra kilometer fingo
syn på den, där den låg omgifven af en
del lägre byggnader. Men för oss var
det en väns boning; den gaf ett intryck
af vänskap; den gladde oss redan med
detta utseende af att höra till vår värld.
Snart sågo vi skrifvet på dess fasad i
stora bokstäfver och på fyra språk:
”Rysk-kinesisk Bank”. Triumferande
tutande i signalluren med en
entusiastisk ihärdighet framkommo vi till
byggnadens ingång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
