- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
162

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

håll till dess evigt bestående form.
Time is money lyder ett ofta
missförstådt och missbrukadt ordspråk, det
mest prägnanta uttrycket för att tiden,
som ju ej ens Kant, den store
bespottaren af alla mänskliga ideal och
värden, mäktade frånkänna en viss
«empirisk< realitet — att tiden, om
ock till sitt väsen än så formell och
innehållsfattig, dock utöfvar ett
skräckvälde af fruktansvärdt reel art öfver
människosläktets handel och vandel,
stipulerande drakoniskt stränga lagar,
som hvarken samhällen eller enskilda
strafflöst öfverträda. Dödsdömdt är
hvarje <otidsenligt« människoverk,
som ej fogar sig efter tidens kraf,
där ett för-tidigt är minst lika
ödesdigert som ett för-sent. Naturen allena,
vår stora ouppnåeliga läromästarinna,
gör allt i sin tid och allt i rättan tid.
Men människorna glömma quo för
quid och grubbla så mycket öfver
hur de skola göra en sak, att de oftast
förgäta, när de skola göra den. Blott
undantagsvis såsom vid nyårstid, då
människorna med en uppsluppen
glädtighet, som i betraktande af
anledningen förefaller rätt malplacerad,
lyckönska hvarandra till att med ännu ett år
ha afkortat den hvar och en af försynen
beskärda lifslängden, är tiden och dess
fAlyktighet helt omotiveradt — ty nyåret
är en fullständigt arbiträrt och
konventionelt vald epok — föremål för en
ängslig uppmärksamhet, som man
förvisso gjorde klokt i att utportionera
öfver en större del af året. En
redogörelse för vår nu gällande tidsindelning
och dess historiska uppkomst är,
oafsedt det aktuella intresse, som den
alltid bör kunna påräkna, af särskild
betydelse såsom mer än något annat
ägnad att ställa alltings fåfänglighet och
relativitet i bjärt och nyttig belysning.

Himlahvalfvets sig städse
likfor
ANSGAR ROTH

migt och med vissa bestämda
intervall upprepande företeelser ha
naturligen från uräldsta tider utgjort norm
för jordinnevånarnas tid och reglerat
deras företag. Sol, planeter och
stjärnor stiga dagligen upp öfver
horisonten i öster för att efter några timmar
åter försvinna i väster, månen
genomlöper med omutlig konsekvens sina
skilda faser i ständigt samma
ordningsföljd, och årstiderna följa på
hvarandra sedan människosläktets
barndom med sitt evigt växlande
enahanda. Dygnet, månaden och året
äro därför de af naturen gifna
enheter, som ligga till grund för alla
tiders och alla folks tidräkning. Vid
sidan af växlingen mellan dag och
natt var det väl månens iögonenfallande
ljusfenomen, som i främsta rummet
tilldrog sig naturfolkens
uppmärksamhet och bestämde månaden som mått
för närmast högre tidsenhet.

Veckan var ursprungligen
sannolikt blott en underafdelning af
månaden, hvilket bland annat antydes
däraf, att sjudagarsveckan, ehuru hos
hebräerna och åtskilliga andra folk
af mycket gammalt datum, långtifrån
var och är den ensamt
förekommande formen. Så räknade
aztekernas vecka fem dagar, de gamle
romarnes åtta (nundin), peruanernas nio.
Intill de stora pyramidernas tidsålder
indelade enligt Lepsius egypterna,
liksom långt senare den franska
revolutionens män, månaden i trenne
delar, s. k. dekader. Mayafolken på
Yukatan hade fordom tretton dagar
i veckan, mexikanerna tjugu, och
kineserna ha tjuguåtta- och
sextiodagarsperioder, hvilka man tvekar
att längre tillägga namnet vecka.
andra sidan förekommer bruket att
helighålla den sjunde dagen sedan
äldsta tider hos vidt skilda folk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free