Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅR TIDRAÄKNING
stjärndygnen, vare sig på grund af
bristande precision (Robert Mayer
har beräknat ökningen till ;, af en
sekund på 2,500 år) eller emedan
andra källor till en förändring
förefinnas, exempelvis jordsfärens
sammankrympning, som verka i motsatt
riktning. Stjärndygnet räknas från det
ögonblick, då vårdagjämningspunkten
eller den punkt på himmelen, där
solen årligen befinner sig vid
vårdagjämningen, står rätt i söder. Detta är
således astronomvärldens middag, då
ett efter stjärnorna justeradt ur bör
visa 0 timmar, O minuter och 0
sekunder. Dygnet indelas sedan som
vanligt i 24 timmar och dessa i
minuter och sekunder, hvilka skulle vara
exakt oföränderliga, för så vidt icke
vårdagjämningspunkten <olyckligtvis
vore underkastad störande
inflytan
den — variationer som dock äro af
Solvisare, utvisande medelsoltid.
165
jämförelsevis ringa betydenhet för
tiden.
Långt mer variabelt är soldygnet,
som i det dagliga lifvet naturligtvis
är det enda brukbara. Emedan solen
årligen tillryggalägger ett hvarf på
himlahvalfvet (den skenbara
återspeglingen af jordens rörelse i sin bana),
så vandrar dagens stjärna för hvarje
dygn ett visst stycke östledes bland
stjärnbilderna. Härigenom uppstår en
acceleration af fixstjärnorna, så att
dessa synas gå ned allt tidigare för
hvarje kväll, relativt till solen
räknadt. Soldygnen bli sålunda nära
Detalj af föreg. (Tidsekvationen.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
