Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅÄÅR TIDRAÄAKNING
ängeln Gabriels förkunnelse. Andra
började vid jul eller vid påsk, åter
andra räknade med Julius Ce&esar från
den 1 mars eller med Karl IX af
Frankrike från den 1 januari (Kristi
omskärelse). Enär påsk är en ytterst
rörlig högtid, som kan inträffa när
som helst mellan 22 mars och 25
april, är påsken naturligtvis en
synnerligen olämpligt vald begynnelseepok.
Så inträffar, att året 1347 i den
franska historien består sig med två
månader april nästan kompletta. Den
franska revolutionens kalender satte
årets början till den 1I vendémiaire
eller 22 september, dagen för
Republikens proklamation, som af en
märklig tillfällighet råkade sammanfalla
med höstdagjämningen. Dagen var
ju således icke illa vald, men
månadsnamnen däremot voro oanvändbara
utom Frankrikes gränser såsom helt
och hållet inrättade efter landets
klimat. Paris <thermidor« motsvarar
«pluviose«< i Buenos Ayres, Londons
«frumaire« är Melbournes «<floreal«<
etc.
Vår nuvarande kalender, den
gregorianska, grundar sig, som hvar man
vet, på den förträffliga kalenderreform,
som Julius Ceesar, själf författare af
flera astronomiska skrifter, utarbetade
eR
173
i samråd med den peripatetiske
filosofen Sosigenes från Alexandria.
Äfven den julianska kalendern, som
gjorde hvart fjärde år till ett skottår
med 366 dagar, lämnade dock
obeaktad en liten differens med det
verkliga tropiska årets längd, uppgående
till ung. tre dagar på fyrahundra år.
I sextonde seklet e. Kr., då påfven
Gregorius XIII utfärdade sin bulla,
var differensen redan tio dagar, och
de länder, som fortfarande följa den
gamla tidräkningen (Ryssland), äro
sedan 1900 hela tretton dagar före
OSS.
Ännu återstår en liten inadvertens
på två dagar och tio timmar under
10,000 år för våra efterkommande att
rättaa Många andra anmärkningar
kunna göras och hafva äfven gjorts
mot godtyckligheter och
inkonsekvenser i den gregorianska kalendern.
Flammarion utlyste t. o. m. på
åttiotalet i sin tidskrift P Astronomie en
pristäflan om det bästa förslaget till en
ny kalenderreform. En viss M...
eröfrade också några år senare de
utlofvade 5,000 francs, men reformen
väntar ännu på sin realisering och får
väl så fortfara, till dess en ny
revolution vänder upp och ned på vår
nuvarande världsordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
