Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SPETSAR
Point de Flandre.
dessa bottnar, hvar efter sin smak. På
så sätt uppkommo en stor mängd af olika
bottnar med namn efter tillverkningsorten,
såsom: réseau de Chantilly, de Bruxelles,
de Malines etc. etc.
Bottnen och icke mönstret är det som
utgör rastecknet emellan en stor del af
de knypplade spetsarna.”$; Dessa spetsar
kunna i allmänhet namngifvas endast
efter deras botten. Äldre; finare spetsar
med samma bottnar från skilda orter förete
dock en oändlighet af variationer, som gör
det till en ganska svårlöst fråga att gifva
Vallenciennes å Mailles presque carrees.
dem namn. På de större spetsmuséerna .
pågå för närvarande ingående studier för
att komma till klarhet i så delikata frågoi.
Guipyrespetsar, torchons m. fl. hafva
ej botten. .
De flesta svenska spetsar hafva botten.
För Vadstenaspetsarna måste gälla som
mest typisk den s. k. nålhålsbotten, en
särdeles vacker botten med anor från
silfver- och guldknypplingens tider.
<Dessutom förekommer tyllbotten.
De äldre dalspetsarnas mönster äro,
hvilken socken de än tillhöra, grundade
på rutor i olika
uppdelningar. De sakna ofta
botten. Denna tyckes först
ha kommit med det mera
direkta inflytandet = från
Vadstenaspetsarna. I stället
för Vadstenaspetsens
nålhålsbotten knypplades en
enkel rutbotten, som lät
sig göras utan = nålar.
Knappnålar voro nog på
den tiden sällsynta i
Dalarne och man måste rätta
sig därefter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
