Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND SVENSK-AMERIKANER
samma läge. Därpå knäpper han till
på en knapp, och maskinmatningen
sättes i verksamhet. En särskildt
gjord fräs, af en viss kontur, matar
sig in öfver stålbiten och fräser ur
en del. Nu stannar ynglingen
matningen, vefvar tillbaka stiden, tager
ur biten och sätter i en ny. En an-:
nan person gör på samma sätt nästa
operation, och så passerar biten
genom kanske hundratals händer och
genomgår lika många olika
operationer. Basarna, eller kanske arbetarna
själfva besitta skicklighet nog att
sätta upp och afpassa maskinens
gång, men inte ens det är
nödvändigt, ty i sådana fall kan man ha
särskilda uppsättare, så, som t. ex. det
sker vid Singers
symaskinsverkstäder. Att tänka sig polacker, ungrare
och böhmare, utan ett spår till
arbetsskicklighet tillverka symaskiner, och
att vidare tänka sig stympare till
mekanici, folk, som inte duga till något
skapadt grand, och därför stanna i all
sin tid på Brown and Sharpe, och
där tillverka ackurata och noggranna
maskiner och verktyg, det är i
enlighet med den moderna
specialiseringsmetoden.
Den fart, hvarmed arbetet drifves,
är för oss något alldeles okändet.
Brown and Sharpe och Cincinnati
milling machine Co. annonsera
dagligen de resultat man förmått pressa
af sina arbetsmaskiner. Fräsarna
förfärdigas med skär af «Novo-stål<,
- ett stål, som förmår stå emot en hetta,
som skulle löpa ut härdningen på
hvarje annan stålsort. Borrarna
göras af samma slags stål, svarfstålen
likaså. Det är ej längre frågan om,
ifall stålen stoppar, utan om svarfven
eller fräsmaskinen håller för den
våldsamma påkänningen.
Genom hela detta väldiga
etablis
295
sement går en ande af hejdlös, febril
brådska. Verkställande direktören
klagar öfver att det inte går undan
fort nog, och vänder sig till
superintendenten. Mr Morfet går till sin
bror och säger, att detta inte går i
längden. Mr Morfet-sfloorbas«
ringer på Charley och säger åt honom
att hålla ögonen på sina
<squareheads« litet bättre, och slutligen får
min granne, mr Johnson, för 16 cents
i timmen gno ännu mer än förr och
Charley kommer förbi litet oftare än
förut. Svenskarna i Amerika få
arbeta betydligt mycket hårdare än hvad
deras yrkesbröder hemma få göra.
De äro reducerade till ännu mindre
kuggar i maskineriet, och de äro
långt mer hjälplösa inför dåliga
konjunkturer, maskinförbättringar etc. än
hvad deras kamrater i «<gamla landet«
äro. De erhålla visserligen absolut
taget mera i materiellt utbyte, dels
emedan de få arbeta så mycket hårdare,
och dels äfven därför att
arbetsmetoderna äro så högt drifna. Men de
äro nog också mycket fortare utslitna
där, de ha tarfligare nöjen, mera
förfalskade födoämnen och bo i
allmänhet i sämre klimatförhållanden än
hvad vi ha i Sverige.
Systemet är i Amerika ordnadt så,
att arbetarna icke kunna stjäla tid,
som de i så stor utsträckning kunna
göra här. De äro öfvervakade så väl,
och de veta, att det är lönlöst för
dem att protestera öfver ett
afskedande, om också detta kunde anses
än så oberättigadt.
Våra svensk-amerikaner ha, tvärt
emot hvad man skulle tro, förlorat
en stor del af sitt frisinne uti
Amerika, de bli tungsinta, kälkborgerliga
och triviala. Man jämföre endast den
ton, som råder å Brown and Sharpe,
hur ynklig den är, hvad rädsla och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
