- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
323

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTANTINOPEL

skuggor i de höga templen. Ty
anden har drunknat i oändlighetens
drömhaf.

— — — Någon, som sjunger
osynlig bakom en stenmur, hvilken
afundsjukt omgärdar en
trädgård, så att man blott
ser toppen af några träd.
— — En stämma, som
bäres af en mörk, nasal
klang, som ej gråter, ej
klagar, men har liksom
sin egen, stilla njutning af
att hvila i smärtan. — —
Monotona toner och
enformiga ord, som alltjämt
upprepas. De söfva in
till drömmar — —
dådlösa, där oro ej finnes,
ej frågor, ej ens längtan
— blott sorgens vällust.

Se! Allt detta är, hvad
jag velat samla tillhopa
för dig, du, min
främ
mande vän, innan jag
ännu börjar tala om
själfva staden. Ty allt

detta är små
stämningsbilder, som smyga till dig
en fläkt af det orientaliska
Konstantinopel.

Det är doften af
blomman, som möter dig,
innan du ännu håller henne
själf i din hand.

Det är natt.

Då växa moskéernas stenvärld i
gigantisk formlöshet, halft upplöst,
halft förtärd af mörkret. Minareterna
tyckas slukas af skyarna och
cypresserna ha gått öfver till nattens
spökjättar.

Då tändas i tusende och åter
tusende präktiga gemak och i alla




323

fattiga små kyffen de små stilla lågor,
som brinna hela natten kämpande
mot det stora mörkret. Ty ingen
oriental, hur modig och orädd, hur
kultiverad och bildad han eller hon

Blott ett harem som passerar förbi.

än är, sofver i mörker. Vi tro, att
ljuset drifver bort mörkrets onda
andar. Och hos dem, där tron på
onda andar är öfvervunnen, är dock
alltid kvar vanan att sofva i det lilla
ljusets blida hägn.

Och det är nu, som alla de små
rörliga ljuspunkterna börja sin irrande


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free