Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITET OM VARA FÖDOAMNEN
sådan kontroll också är nödvändig,
visar resultatet af de undersökningar,
jag här i Stockholm utfört för hälso-’
vårdsnämndens räkning. Af de
analyserade hvetemjölerna voro 23 X, af
rågmjölerna ej mindre än 48 2, mindre
lämpliga, resp. odugliga såsom
födoämnen, endast på grund af en för hög
halt af lefvande kvalster.
Jag antager, att läsaren nu hört nog
om mjölerna, deras föroreningar och
förfalskningar. Vi lämna därför
kapitlet mjöl och öfvergå till att språka
litet om det af Carolus Linn&eus så
omtyckta njutningsmedlet kakao.
Njutningsmedlet kakao, frågar läsaren
undrande, är ej
medel lika så’godt som hafre- och
hvetemjöl och alla andra mjöler?
Kakao innehåller ju fullt ut lika mycket
närande beståndsdelar som hafre- och
hvetemjöl, hvarför ej då räkna äfven
den till våra näringsmedel? Ja, kokade
man kakaovällning eller gräddade man
plättar af kakao och mjölk, m. a. o.
begagnade man kakao på samma sätt
i. hushållet som vi använda våra mjöler,
då hade man nog ej något att invända
emot, att kakao betecknades som
näringsmedel; nu gör man ju emellertid
ej detta. Priset, som kakao betingar
i handeln, hindrar som bekant de flesta
i landet ifrån att begagna den på annat
sätt än som njutningsmedel. Kakao
njutes ungefär på samma vis som kaffe
och te. En tesked kakaopulver,
blandadt med en kopp vatten, litet socker
och grädde, det är i allmänhet receptet
för morgondrycken kakao. En dylik
blandning, hvilken i och för sig ju är
högst smaklig, har ett näringsvärde,
som nog endast obetydligt öfverstiger
det hos en kopp hafrevatten, försatt
med socker och grädde. På grund af
kakao ett
närings
347
dess goda smak dricker man kakao
hellre än hafrevatten. Kakao är
därför mera att anse som ett
njutningsmedel än såsom ett verkligt födoämne.
Kakao och alla andra produkter
af kakaobönan innehålla en substans,
theobromin kallad, hvilken betingar
alla dessa preparaters uppiggande
egenskaper. På samma sätt som öfriga
narkotiskt verkande kroppar — t. ex.
kaffeinet i kaffe och te, kokainet i
kokabladen — inverkar theobrominet
hufvudsakligen indirekt uppiggande på
organismen, d. v. s. först sedan det
inkommit i blodet, detta i motsats till
kryddorna, hvilkas verkningar äro
mera direkta. För theobrominet
reagerar allra först det centrala
nervsystemet och härifrån sprida sig dess
uppiggande verkningar på alla möjliga
omvägar till öfriga nerver.
De allra vanligaste och mest
bekanta produkter, som fås af
kakaobönan, äro kakao och choklad. 1I och
för dessas framställning rostas
bönorna, skalas och befrias från groddar
och rifvas sedan medels varma valsar
till en fin, homogen massa,
kakaomassan eller, som den vanligen kallas,
osockrad choklad. Skall nu
kakaopulver fabriceras, befrias chokladen
från en del af den feta oljan,
kakaosmöret, genom Ppressning i säckar.
Pressåterstoden pulveriseras och
kakaon är färdig.
En god kakao och likaså en prima
choklad böra sålunda ej bestå af annat
än själfva kärnan af kakaobönan.
Fröskal och groddar få ej finnas
närvarande i mer än spår. Våra dagars
kakaofabrikanter förfoga också öfver
så utmärkta maskiner, att dessa
fordringar kunna uppfyllas. Kunna och
vilja äro emellertid som bekant två vidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
