- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
393

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARONERNA PA SJÖBERGA

”Akta sig för det han —”

Det blef tyst i köket, och Gertrud
steg in. Fina stod vid spisen och rörde
i friherrinnans chokolad.

”Se här ha vi fröken Ekström.
Kommer fröken ner för att titta på
mitt departemang?’”

”Nej, inte precis. Fast det kunde
ju också vara intressant. Så här i ett
slott är allting så storartadt förstås.
Men egentligen kom jag för att be Fina
ta upp smör och bröd till
friherrinnans chokolad.”

”Jaså,” sade Fina. Hon rörde ett
tag till, och så vände hon sig till
hälften om.

”Hör nu Jakobsson, kan han
förneka nu också, att det var någonting,
ni släpade och drog på i morse? Kan
han stå inför fröken och säga det?”

Takobsson såg trots allt, oberörd ut.
Han steg upp och tog sin mössa från
hängaren på väggen.

”Nej, adjö nu, Fina. Var det
någonting, så var det mina nya
jaktstöflar. De låter ju som ett par
timmeråkor, säger Fina.” Han försvann ut
genom dörren. Fina såg fnurrig ut.

”TJa, herre Gud! Ska han prompt
vara rädd om skenheligheten, så.”
Hon vände sig till Gertrud. ” Nej, vet
fröken, här är visst inte storartadt.
Inte det här köket, inte. Den här
spisen skulle jag skämmas för, om jag var
baron. Men patron Broströms kök,
det skulle fröken se. Det är riktigt
imponerande, som man säger.”

”TJaså.”

”Jo, det vill jag lofva. På
Brogård är allting så gentilt, så det kan
blåsa bort. Men det är så där, när folk
ä gudfruktiga och ändå inte ä rädda
för att göra fuffens.” Fina slog
försiktigt af vispen mot kastrullkanten. ”Vet

393

fröken, jag kan inte för mitt lif tåla
läsare. ”

”TJaså, han är religiös, patron
Broström ?”

”Religiös? Å, det ska vi tala tyst
om. Men nog ä han läsare och det,
så det osar om det. Fast skall jag
säga sanningen, så ser han ut som en
krögare. Fröken får väl själf se för
resten, för han är här litet emellan.
Gud vet, för resten, hvad han har
varit, innan han kom hit och köpte
Brogård. Fast jag får verkligen medge,
att ett stiligare kök, det får man leta
efter.”

rina började ordna tillbehören till
chokoladen på en silfverbricka, och
Gertrud gick upp igen till friherrinnan.
När hon kom in, satt Patrik i
gungstolen. Han fortsatte att tala utan att
bekymra sig om Pilqvisten, som tyst
gick fram och ställde sig i ett af de
båda utbyggda fönstren.

”Nej, vet farmor, det var rena
fånigheten och jag har — förstås efter
något gny — fått Lilly att erkänna det
själf. Hvem i herrans namn kan ge
sig till att tro på spöken?”

- Friherrinnan satt tyst. Gertrud
hade halft vändt sig om. Hon såg, hur
den skära hårklädseln sakta runkade
af och an.

”Lille Patrik, man skall aldrig vara
så kategorisk. Du minns väl, hvad
Shakespere säger: Det finns mycket
mellan himmel och jord.”

”TJa, alldeles fördömdt mycket, om
man räknar mygg. Det där hade för
resten Shakespere aldrig sagt, ifall han
hade lefvat nu för tiden. Nu hade han
sagt precis som alla andra: Kors i
herrans namn, kostar smöret två och
sjutti” ?

,$Ja,

men Lilly brukar väl vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free