Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
Det knackar och vaktmästaren
inträder.
Legationssekreteraren räcker
honom boken.
”Se här! Tag bort den!... Säg
mig, går någon båt härifrån i afton ?”
”En till stan, och så den stora, som
lämnar lots och går utrikes.”
”Det är bra.”
Vaktmästaren drar sig tillbaka.
Professorn har börjat packa ner
sina saker i kappsäcken. Hans vän
betraktar honom.
”Du reser tillbaka till stan?”
))Ja!),
Legationssekreteraren betänker sig
en sekund.
”Jag vill inte att du skall fara i
den tron att jag hade några löjliga
motiver. Jag vill säga dig sanningen. Det
bor någon på hotellet som du kanske
inte bör träffa.’”
”Hvem?... Han!”
Legationssekreteraren skakar på
hufvudet.
”Hon?”
”Ja! Eller är du likgiltig för
henne ?”
Det blir tyst en god stund.
”Hon är ett afslutadt kapitel i
mitt lif,” kommer det slutligen.
"Det kan du ej veta, broder!”
”"Det måste vara så!”
”Ha ni aldrig träffats under dessa
två år, aldrig stött tillsammans ute?’”
”Ett par gånger.”
"Nå, har du inte känt något för
henne? ... Du svarar inte.”
”TJag reser.”
”Jag följer dig. Jag vågar inte lämna
dig i den sinnesförfattning som du
är i nu.”
”Du har lofvat att inte söka hindra
mig, Rudolf!”
HENNING VON MELSTED
”Låt mig telefonera till din hustru
att hon möter dig hvar du vill.’
”Hvad kan Margreth göra! Hon
är god och snäll, men...”
”Lofva att du reser hem!”
”Jag behöfver ensamhet, min vän !
Några ögonblick står
legationssekreteraren i tankar, så griper han
professorns hand.
”"Stanna åtminstone här tills jag är
tillbaka, så skall jag höra efter närmare
om båtlägenheterna, ”” mumlar han.
Och därmed skyndar han ur
rummet.
Professorn fullbordar med nervös
ifver inpackningen af sina saker.
Därpå går han ut på terrassen och
betraktar under några minuter molnen,
som styra Öfver himlen mot fjärran.
H.
Hotellets konversationsrum.
Legationssekreteraren i samtal med
en elegant klädd kvinna. Hon är mörk,
högväxt och med något synnerligen väl
afvägdt och förnämt i sitt sätt. Hennes
dräkt är af blekgrönt råsiden. Hon
bär en tunn hvit silkesslöja öfver
skuldrorna och några härliga hvita
rosor instuckna vid skärpet.
Hennes gestalt är smidig och
kvinnligt afrundad.
På händerna har hon några
juvelringar, men ingen slät guldring.
”Hvad vill ni egentligen jag skall
säga honom? Var glad! Vill ni jag
skall säga honom det? Men det har
ni kanske redan själf sagt."”
”Han hör inte på mig.”
”Ännu mindre skulle han väl bry
sig om att höra på mig!”
”Tror ni, att ni inte har någon
makt öfver honom?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
