Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLYMPISKA SPELEN FÖRR OCH NU
ven beströdd med sand, hvilket
naturligtvis betydligt underlättade
greppen.
Femkampen (pentatlon)
innefattade språng, löpning, diskus- och
spjutkastning samt brottning. I hvilken
ordning dessa täflingar företogos har
ingen forskare trots energiska försök
lyckats till fullo fastställa, men
antagligt är, att man gjorde början med
sprången eller möjligen löpningarna,
och fortsatte med de något mindre
ansträngande kastöfningarna. Att
brottningen däremot utgjorde afslutningen
är höjdt öfver allt tvifvel.
De språng, som ingingo i
femkampen, voro ett slags trestegshopp,
hvarvid man begagnade hantlar af sten,
järn eller bly för att öka språngets
längd.
Hantlar af sten.
Satsen togs från en något upphöjd,
refflad stenplatta, framför hvilken man
anordnat tvenne jämlöpande banor,
belagda med stenplattor, som voro
refflade på tvären. I och för
nedsprånget, som gjordes med fötterna
tillsammans, uppluckrades jorden, så
att fotaftrycken lämnade tydliga spår,
hvilket naturligtvis var ett
oeftergifligt villkor för ett noggrant
uppmätande af språnget.
Hvilken form af löpning, som
tillhörde femkampen, anses oafgjordt och
ej heller har klarhet vunnits om
spjutkastningen skedde till måls (kärnkast)
eller på längd (bågkast). De spjut,
som användes, voro af trä, relativt
431
lätta och försedda med en lång, smal
järnspets. På undre sidan af spjutets
midt fanns en sleif anbragt, som före
kastet lindades spiralformigt kring
spjutet och hade till ändamål att gifva
detta en roterande rörelse af samma
slag, som refflorna i våra moderna
gevär gifva kulorna.
Kärnkast.
I och för studiet af
diskuskastningen har man ett godt material genom
den rikliga mängd statyer, som
framställa olika moment af denna
kräfvande öfning.
Disken var en linsformig skifva af
trä, sten, järn eller brons, utan
något slags handtag. Af de 8 kända
antika exemplar, som finnas förvarade
här och hvar i kontinentens muséer,
framgår, att de icke i något
väsentligt hänseende skilja sig från nu
brukliga. Troligt är, att alla de täflande
vid de Olympiska spelen begagnade
diskus af samma slag, hvilkens tyngd
och dimensioner voro absolut
bestämda i spelreglerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
