- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
441

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hur man gör sig kvitt orenligheten
i Stockholm.

nu för tiden ofantligt mycket
z 2 mer än förr med hänsyn till
sundhet och trefnad. Inom äldre
samhällen hafva dock de ökade
fordringarna härutinnan ej tillkommit på
en gång, utan så småningom gjort
sig gällande; ja, ofta hafva
öfvergångarna till ett bättre varit omärkliga
för den stora allmänheten, men ibland
hafva de äfven tagit jättesteg, särskildt
i vår tid. Införandet af gas-, vatten- och
afloppsledningar kan man tryggt säga
hafva utgjort ett dylikt jättesteg.
Hvad vi nu fordra rörande
renligheten inom en större stad är, att allt
där uppkommet affall, såväl fast som
flytande, bortskaffas så skyndsamt som



möjligt, eller helst i den mån det bildas.
För att kunna uppfylla dessa kraf
hafva de flesta städer skaffat sig ett
ordnadt renhållningsväsende för det
fasta affallet samt anlagt kloakledningar
för det flytande; men då hvardera af
dessa åtgärder kunna vara mer eller
mindre olika organiserade eller
anordnade på skilda orter, torde det
intressera våra läsare att få en närmare
inblick i hur de i Stockholm för
ifrågavarande ändamål vidtagna åtgärderna
äro anordnade och funktionera.

Vi lämna då först här en
framställning af hur man behandlar den fasta
orenligheten eller soporna för att sedan
kasta en blick på hur vårt kloakväsen
är inrättadt och hur det funktionerar.

Den fasta orehligheten eller soporna.

Säkerligen är det en hel del af
Stockholms befolkning som ej vet och
ej heller bryr sig om att reflektera öfver
hvad som blifver af hufvudstadens
affall. De se eller veta att från gator, torg
och gårdarnas soptunnor dagligen
bortföras massor af sopor och skräp af alla
slag, att från afträden hvarje natt
hämtas stora mängder latrin, och, nöjda
med att veta sig blifva befriade från
dessa obehagliga storstadsprodukter,
bekymra de sig föga om hvart de taga
vägen eller om man på något sätt sökt
utnyttja desamma.

Dock de flesta stockholmare hafva
reda på, att affallet, som fordom till
mångas harm utfördes till
Fjäderholmarna för att på ett eller annat sätt
oskadliggöras, nu forslas ut till den vid
Mälaren belägna egendomen Löfsta,
som för stadens räkning inköptes på
80-talet, och till hvilken staden från
Spånga för nämnda transport anlagt en
c:a 9 km. lång järnväg. Som af det
följande inses, är dock Löfsta mest att
betrakta såsom en etapp-punkt på
affallets väg från Stockholm och ut i
lifvet, till jordbruk och industri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free