Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
silfverhaltigt papper, hvilket efter be:
lysning i kameran behandlades med
gallussyra, hvarvid uppkom en
negativ och bakvänd bild af föremålet.
Detta pappers-negativ användes sedan
för framställandet af rättvända positiva
bilder: ett med klorsilfver prepareradt
papper bringades i kontakt med
negativet och utsattes för ljusets
inverkan, hvarefter det fixerades.
Förfarandet benämndes, efter
uppfinnaren Talbot, talbotypi.
Att den Daguerre’ska
afbildningskonsten genast i början omfattades med
stor entusiasm, men äfven på sina håll
— bland artister och målare —
väckte farhågor, framgår bland annat af
en samtida skämtteckning af
Mauris
GUNNAR MALMBERG
set, utgifven i litografi i Frankrike
1840 och här återgifven i en
förminskad kliché-reproduktion. I
bilden skildras på ett drastiskt, om ock
efter nutida begrepp ej alltför
öfverdrifvet sätt «daguerreotypomaniens«
epidemiska uppträdande och
framfart bland mänskligheten, hvilken
enligt tecknarens åsikt kunde uppdelas i
«daguerreotypidioter« och
«<daguerreotypentusiaster<. — Artisten var mera
fjärrskådare, än han själf nog trodde;
fotografien — om ock inte i form af
daguerreotypomani — har på
jämförelsevis kort tid eröfrat världen,
blifvit en viktig kulturfaktor, som
spelar in på en massa områden för
mänsklig verksamhet och hvars ut
plånande numera skulle betyda en
enorm förlust för mänskligheten.
»Daguerreotypomani».
Efter ett skämtblad i litografi, utg. 1839—1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
