Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ SKISSER
’elastisk kropp! He he he! Hvad säger
ni, furste?’”
Fursten ryckte på läpparna med
tillgjordt förakt, tog ett steg framåt, förde
handen öfver den unga flickans bröst
och sade med en min af den yttersta
förvåning i något osäker ton:
”Föreställ er, baron, jag väntade
icke alls, att de här asiatiskorna skulle
ha så lent skinn! Det är ju rent
märkvärdigt !”
"Nå? Hvad stå ni där och gapa
för ?” skrek befälhafvaren plötsligt med
oväntad barskhet åt kosackerna. ”Tag
af henne, hvad som är kvar!”
Ännu några sekunder, och
kinesiskan stod där alldeles naken.
Under det att urjadniken och
kosackerna genomletade kläderna och
undersökte hvarje söm, hvarje veck,
betraktade baronen och fursten
uppmärksamt den unga flickans blottade, i alla
muskler skälfvande kropp. Men de
undveko båda två att se på hvarandra.
”Här finns ingenting, ers
välborenhet!” förklarade slutligen urjadniken,
i det han höjde sitt af den nedlutade
ställningen blossande ansikte och lät en
lysten blick glida öfver flickans gestalt.
”Hon kan kläda på sig igen!”
befallde befälhafvaren. ”Men säg åt
henne, att hon skall skynda sig, tolk t”
Glödande af en djup rodnad, med
en het glans i blicken började kinesiskan
brådskande och med skälfvande fingrar
sätta på sig kläderna. Hon försökte
vända sig åt sidan för att åtminstone
dölja ansiktet för alla dessa män, som
omgåfvo henne, men hennes
ansträngningar voro fåfänga, — fem par ögon
följde med efterhängsna, lystna blickar
hvarje hennes rörelse, hvarje
sprittning i musklerna på hennes kropp.
”Stäng in henne här bredvid, i den
591
andra hälften, och ge mig nyckeln!
Ställ en skiltvakt utanför fönstret! Och
skicka hit ordonnansen !’”
Befälhafvarens röst lät ovanligt dof
och hes. Då kinesiskan blifvit utförd,
föll tystnad öfver templet — en tung,
tryckande tystnad. Befälhafvaren
snodde ursinnigt sina borstiga mustascher,
flåsade flera gånger och kastade ilskna
blickar under lugg. Fursten satt på
sängen och tittade med tankfull uppsyn
på en trasig reskarta. Båda ansträngde
de sig att icke se på hvarandra.
När ordonnansens klumpiga gestalt
visade sig på tröskeln, vände
befälhafvaren sitt upphetsade ansikte emot
honom och skrek argt:
”Hvar är middagen? Har du glömt
den? Och tag in brännvin!”
— — — eee — — — — — — " — — —
Sent på kvällen sutto baronen och
fursten och spelade knack.
På det lilla bordet stod en till tre
fjärdedelar tömd konjaksbutelj, och där
låg också midt bland kvarlefvorna af
kvällsvarden och cigarrstumparna en
hög med sedlar och guldmynt.
Befälhafvaren höll banken med den
durkdrifne spelarens skicklighet.
Uniformsrocken var uppknäppt, och det
välfödda, håriga bröstet stack fram
under skjortan. Det upphetsade, rynkiga
ansiktet glänste af svett, mustascherna
hängde och de fuktiga, af en flottig
glans tindrande ögonen blickade listigt
uppeggande på fursten.
”Fan anamma! En sådan tur ni har
i dag, furste!”
Fursten, som också var svettig och
upphetsad och blossande, spelade
mycket förströdt och slog ofta i konjak åt
befälhafvaren.
”Skål, herr baron! sade han och
klingade med honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
