Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
Z
vV
r
W
e
$
e
n
So warlel Den des Henkers Slrick
13. Ägare Walter v. u. zur Westen.
man vädjar till våra
tårar och ömma känslor,
ofrivilligt föres tanken
till Goethes Werther. —
Apropå Goethe,
komponerade han ett
exlib
tUNnmeusEvEremsa
RV
MARY T. NATHHORST
hvilka ju till största
delen voro heraldiskt
smyckade, och
därigenom uppflammade
intresset för
bokägaremärkena på nytt. Kriget
1870—71 uppväckte
Tysklands alltid nära
till hands liggande
själfkänsla, tanken på
förfädrens bedrifter trädde
i förgrunden, man tog
inflytande af gamla
tiders konst och
följaktligen gick exlibris”
renässans i heraldikens
tecken. Den förste
betydande tecknaren på
1870-talet var Adolf
Hildebrandt, som mest
arbetade i gotisk stil:
ryttare eller skön
jungfrur i dräkter från
Därers tid hålla
vapenskölden 0o. s. v.
Men så länge man
uteslutande sysslar med
heraldiska ämnen,
förstås de endast af ett fåtal.
ris till sin flammas,
Kät
Det tillkommer tysken
E
Sattler äran att ha fört
chen Schönkopf, far.
Själf ägde han ett
konstnärligt exlibris, men
använde det nästan aldrig.
Med denna stils upphörande
försvinner exlibris från historiens blad,
det kvarlefver visserligen här och
hvar, men vegeterar endast och är i
fara att utdö.
Det var i Tyskland, som exlibris
föddes till nytt lif. Där bildades år
1869 ett sällskap, Herold, hvars
uppgift var att återuppväcka intresset för
heraldiken. Men under forskningar
efter gamla vapen kom man alltmer
i beröring med de gamla exlibris,
1E
ec2y GOOgle
T
14. Träsnitt af Albert Ross.
exlibriskonsten in på
en ny bana och
intresserat en vidare krets
därför. Med honom inträder ett
nytt skede, heraldikens dagar äro
räknade. Hans åsikt, som nu delas
af de flesta, är den, att teckningen
på exlibris får föreställa snart sagdt
hvad som helst, dess uppgift skall
endast vara att smycka och skydda
boken, d. v. s. rent dekorativ, dess
funktion är att verka som ett
dekorativt blad, och ej som en tafla.
Därför kunna ur konstnärlig
synpunkt utmärkta teckningar dock icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
