- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
621

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BARONERNA PA SJÖBERGA

läppen åkte upp i en liten båge vid
mungiporna.

”Fy, hvad du är elak, ” sade Lilly.
”Men det kan du väl inte rå för. Du
är förstås född så där kvick, eller hvad
man skall kalla det. Jag skall upplysa
dig om, att min röfvarhöfding är lång
och smal och har svart hår. Han är
förfärligt vacker och alls inte otvättad.”

”Jaså. Rödt sportskärp och
örringar ?”

”Förarga nu inte Lilly mera,” sade
friherrinnan vänligare. ”Låt henne ha
sin romantik. Den går nog bort, när
hon kommer ut bland fint folk
ordentligt. Nå, tyckte du, det var roligt hos
Altbergers ?”

”Det verkade bryggeri, precis som
vanligt. Jag kan aldrig se Doras taflor
utan att tänka på öletiketter. Hvarför
slår hon sig inte på det för resten?
Konstnärliga etiketter, det skulle väl
försköna buteljerna.’”

”Och pappa Fritz kunde kanske
subtrahera en half procent på ölet,’”
sade Patrik. Men jag undrar, om han
inte hade adderat litet på champagnen
i går kväll. Jag tyckte, han gjorde
sådana korsförkortningar, när han skulle
gå öfver golfvet.’”

”Ja, Altbergers, det är någonting
rysligt, ” sade Lilly. ”Man sitter där
i guldsofforna precis som på en
modeplansch. Det är ingen, som säger
någonting, för alla grossörskorna äro
förstås rädda att säga en dumhet.’”

”Lilly, ” sade friherrinnan. ”Nu är
det visst du som är elak.”

Gertrud tittade upp. Friherrinnan
hade talat i mycket moralisk ton, men
hon smålog särdeles belåtet. Det var
tydligt, att hon inte var alltför upprörd
öfver Lillys referat. Det kom plötsligt
ett uttryck i Pilqvistens ögon, som ånyo

40.

621

fångade Patriks intresse. Han kunde
inte hitta på något annat ord för det,
än att det var pedagogiskt.

”Nej, jag säger bara, som det är.
Pappa Fritz går hela tiden i en cirkel
kring byffén, och mamma Josefin, hon
går i en enda triangel.” Lilly började
knapra på en käx.

”Triangel?” sade friherrinnan.

”’Ja, mellan pappa och farbror
Gyldenhöök och baronen. De andra bryr
hon sig inte ett dugg om. De få traska
omkring på egen hand. Men det kan
jag då begripa, för ä de inte
grosshandlare, så ä de disponenter.
Kälkborgare är någonting hiskligt.’”

Lilly åt upp sin käx, och det
uppstod en paus. Den, som bröt den, var
Gertrud.

”"Hvad menar fröken Sjöfelt med
en kälkborgare?” frågade hon. Det
låg någonting i hennes lugna röst, som
kom Lilly att betrakta henne. Inte hade
hon väl sagt någonting, som fröken
Ekström kunde ta åt sig?

”Affärsfolk och sådana, ” svarade
hon. Men så hejdade hon sig plötsligt.
Fröken Ekströms pappa hade ju varit
någonting i den vägen. Det var
förfärligt, hvad allting skulle gå galet.

”Jag menar uppkomlingar i
allmänhet, förstår fröken, sådana, som bara
bjuder en för att blänka med en.
Altbergers skulle minsann inte fråga efter
en, om man inte hette Sjöfelt.’”

”Men om fröken tror det, förstår
jag inte, att fröken går dit.”

Det föll en djup tystnad öfver
bordet. Lilly tittade på friherrinnan och
därefter på Patrik. Hon fann just
ingenting att svara. Patrik hade dragit
upp ögonbrynen, så att pannan låg i
djupt filosofiska veck och han ägnade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free