Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766
renhet, att sedan kan ingen
lokalbehandling af såret, intet antiseptiskt medel
och intet etsande eller brännande
förhindra blodförgiftningen. Det återstår
en då blott ett hopp, och det är att på
konstlad väg öka organismens egna
skyddskrafter så mycket, att dessa
förmå öfvervinna infektionen.
Och sådana försök saknas det inte.
Den på sista tiden af Bier föreslagna
blodstilleståndsbehandlingen vid akuta
inflammationer afser att lokalt öka de
skyddande substansernas mängd,
därigenom att den förorsakar blodvätskans
och de hvita blodkropparnas utträde i
väfnaderna, och dessa ha som bekant
stark bakteriefientlig verkan.
<Öfverfyllnad af stillastående blod som
botemedel vid variga inflammationer — det
var en åskådning, som föga stämde med
hittills vanliga åskådningssätt, och den
nya idén väckte också därför ett
berättigadt uppseende. Förfarandet har
sedan kontrollerats öfverallt och har
också visat sig synnerligen användbart
vid lättare inflammationer, ty det lindrar
smärtan och förkortar hela sjukdomens
längd efter det lilla knifsticket en smula,
men tyvärr lämnar det oss i sticket
vid alla svårare former af
sårinfektion.
Stora förhoppningar kunna vi
emellertid hysa för serumterapins vidare
utveckling. Allt sedan difteriserumets
triumftåg genom världen har det
begagnats för alla möjliga sårsjukdomar.
Antistreptokokkserum och
Antitetanusserum ha framställts efter växlande
metoder, men hitintills tyvärr med
skäligen växlande resultat. Om man en
gång lyckas framställa serumpreparat,
som förmå döda bakterierna och binda
DEN MODERNA KIRURGIN
deras afsöndrade gifter, så kommer
serumterapin att oändligt utvidga
giltigheten af den antiseptiska principen
och bilda slutlänken i kedjan af
antiseptiska metoder.
Men det finnes ännu en uppgift, som
bör pä allt sätt befordras, och det är
bekämpandet af de mest förhärjande
af alla folksjukdomar, tuberkulosen och
kräftan. Inte heller kan knifven ge
någon räddning och i så fall blott
genom att utföra svåra stympningar.
Måhända kan ingen våga säga, att några
nyare resultat äro ägnade att lofva stort
för framtiden. Nya idéer och nya
krafter behöfvas kanhända.
Jag vill i detta sammanhang blott
nämna serumterapin som medel mot
tuberkulos; den har hitintills inte
åstadkommit några obestridliga
resultat, och gent emot kräftan har den
visat sig alldeles oanvändbar. Eller
kunna vi sätta vårt hopp till
jodoformen som lokalt antituberkulöst medel?
Eller till den fysikaliska terapin?
Kanske bör man tänka på den nyaste
ljusbehandlingens verksamhet, på
Finsenbelysningen mot lupus eller
Röntgenoch radiumstrålarna emot hudkräfta.
Hur många gåtfulla krafter väl
framtiden kan bära i sitt sköte, det kunna
vi ju inte ana.
Jag hoppas, att nästa kvartsekel skall
skänka kirurgin samma rikedom af goda
ting som det sist förflutna. Tjugofem år
äro en kort tid i vår vetenskaps
utvecklingshistoria, och vid vår återblick kunna
vi sannerligen vara stolta och
tacksamma. Tacksamma därför, att den
moderna kirurgin blifvit oerhördt
mycket humanare och gjort den lidande
mänskligheten ovärderliga välgärningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
