- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
768

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

768

vågade icke annat — fasade för henne
som för en olycka och behöfde henne
nödvändigt som modell. Därför kunde
hon också linda honom som en
silkemask om sitt lillfinger. Och den förste
i hvar månad kom han med en
automats plikttrohet upp till henne, kysste

henne inspireradt på pannan samt lät

med all möjlig diskretion sina surt
förvärfvade 20-markstycken glida ner
i hennes hand. Herregud — hon måste
ju ha till sin toalett! Utan fjäderboa
och lackskor kan ingen:anständig
människa lefva — och handskar måste man
ha ... Hvarpå han lycklig gick dädan,
svalt, målade ännu ett geheimeråd och
såg konstens kyska gudinna skina upp
allt högre i sitt mörka, marterade
hjärta ...

Kaj Lerschner hade en idé. En
stor, strålande idé, som sugit hans blod
i månader och år. En konstnärsdröm,
som han icke nänts yppa för någon,
icke eås för den lilla harpspelerskan
med ormtungan.

Kaj Lerschner ville måla norrsken
— till hvarje pris ville han måla
norrsken. Upp till Norge — till Nordkap
skulle han, om han också skulle stupa!
Han skulle se det elektriska skimret
öfver röda klippor och hvit snö, se
dessa blåtindrande ljusdraperier,
kronor och eldböljor stråla upp öfver den
svarta köldhimlen och de dånande
isklyftorna — han ville känna den
kosmiska kylan skära sig in i benen och
smaka ödslighetens dödsryck ... Och
allt detta skulle han måla! I violett
och silfver. Breda, svarta ramar.
Denna tanke släppte honom aldrig.
Han såg jämt under ögonlocken ett
flämtande, spökhvitt sken; när han
kvälldags gick förbi de stora elektriska
affärerna, stannade han som förstenad

ALF NYMAN

framför fönstren, där Geisslerrören
flämtade i safir och mjölkblått. Sådan,
tänkte han, står kanske himlen i detta
nu öfver Spetsbergen .. ah, denna
isvärldsgotik, som han ej fick måla — —
han knöt vanmäktigt händerna i
byxfickorna och beslöt sig att redan nästa
dag taga i tu med ett oljeporträtt af
ett par spannmålsgrossörer, i hvars
pussiga doggansikten han ännu ej varit
i stånd att upptäcka ett enda
mänskligt drag. — Men vänta bara! Han
skulle prostituera sig än värre, måla
kreti och pleti, bankdirektörer,
officerare och t. o. m. skyltar! Han skulle
annonsera : Porträtt utföras i olja, efter
fotografi hos ... så slapp han
åtminstone att ha dem hemma hos sig eller
att gå upp i deras våning och under
bugningar måla af deras flodhästkranier
och dubbelhakor —! Ah, han skulle
sätta klacken i sitt hjärta, förtjäna
pengar, svälta, spara in — för att kunna
förverkliga drömmen — drömmen om
norrskenet ...

Och han målade. Men när
porträtten voro färdiga, kom alltid den
lilla harpspelerskan, tog hans hufvud
mellan sina behandskade små händer
och sade med sin allra såtaste
ormtunga:

”Kaj — tycker du inte, att jag
behöfver en ny promenaddräkt .. Jag
kan knappast gå ut med dig mer...
Den här är ju totalt urmodig ... och
så har jag ingen teaterkikare ... Du
Kaj, hvad säger du om en i
sköldpadd, du —? Vore det inte stil, hva —!
Dom ger just Eugen Onegin i kväll —"’

Och så fick hon både dräkten och
kikaren och teaterbiljetten — med en
supé till på köpet; — — och
norrskensdrömmen förbleknade för långa
månader ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free