- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1908 /
831

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRISTINEBERG

hade akademien lagt omvårdnaden om
stationen i prof. Hjalmar Théels
erfarna händer. Prof. Théel hade själf
varit den förste som utsträckt de
sedvanliga sommarundersökningarna att
omfatta äfven den kallare årstiden.
Ingenting var därför naturligare än
att prof. Théel skulle klarare än någon
annan ha blicken öppen för
betydelsen af stationens utveckling till
vinterstation, en tanke, som stått den
tidigare ledningen alldeles fjärran.

För att emellertid fylla de
väsentligt förstorade kraf,som en omläggning
i detta syfte medförde, erfordrades
ett förhållandevis afsevärdt kapital.
Och med kännedom om den
njugghet, som i alla tider karaktäriserat
den svenska riksdagens hållning gent
emot bildningskraf, var det
uppenbart, att man för realiserande af denna
plan till öfvervägande delen, för att
icke säga uteslutande, var hänvisad
till den privata offervilligheten.

Nu som tidigare visade sig lyckan
vara stationen bevågen. I konsul
Broms erhöll Kristineberg snart nog
en ekonomisk protektor, hvars
offervillighet sträckte sig vida utöfver hvad
man från början vågat hoppas. Genom
de 60,000 kr., som stationen erhöll af
konsul Broms, bereddes möjlighet att
uppföra icke blott ett rymligt
vinterlaboratorium med vattentorn, hvilket
allt 1905 stod fullt färdigt. summan
räckte också till en betydande
förbättring af hamnen och till
anskaffande af en präktig motorjakt för
långfärder.

Därmed är i korta drag vår
zoologiska hafsstations historia tecknad.
Då Kristineberg i fjol gick att fira
trettioårsdagen af sin tillvaro, kunde
man se tillbaka på en, trots antydda
vedervärdigheter och trots ett
oproportionerligt svagt understöd från statens

831

sida, hastig utveckling samt en
ovanligt fruktbringande verksamhet icke
blott i den biologiska forskningens
utan också i den offentliga
undervisningens tjänst, en sålunda
dubbelsidig verksamhet, som i framtiden
helt visst torde bli af än större
betydelse än hittills.

x

Då man från den lilla badorten
Fiskebäckskil — Kristinebergs post-,
telegraf- och ångbåtsstation — vandrar
utmed den smala bergsstigen, som
leder fram mot stationsområdet, har
man redan på afstånd en god
öfverblick öfver de byggnader, som
tillhöra stationen. Ar det en dag, då
någon ny medlem af kolonien väntas,
kan man lätt skilja
stationsbyggnaderna från grannhusen genom de
flaggor, som vifta den nyanländande
ett gladt välkommen. Hvarje byggnad
har sin flaggstång och hvarje medleém
af kolonien saluteras vid ankomst och
afresa med allmän flaggning, ett
gammalt godt bruk, som väl sent kommer
att försvinna.

Närmast framträder vattentornet,
hvars nedre del uppförts af granit,
medan den öfre består af trä. Här
har man reservoarer för 70,000 liter
vatten, som från hafvet uppumpas
med tillhjälp af en liten motor. I
närheten af vattentornet har man så
«föreståndarevillans, med 5 rum,
afsedd för den vetenskapsman, som har
öfverinseende öfver arbetena vid
stationen. Till höger om tornet
vaktmästarebostaden, som utom en rätt
rymlig lägenhet för vaktmästaren
också hyser en del sofrum för vid
stationen arbetande vetenskapsmän och
studerande. Hufvudparten af dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1908/0839.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free