Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
894
h
A
N, ÄAsatkels
vF
Abdu Rehims vilda kamel.
Efter teckning af Sven Hedin.
logiska, hydrografiska, meteorologiska,
etnologiska, arkeologiska och botaniska
arbeten, och planen var att med Leh
i Ladak som utgångspunkt först tåga
i sydostlig riktning till sjön Tengri-nor
och därifrån genom Tibet för att öfver
Kwen-lun komma till östra Turkestan.
Från staden Tjertjen skulle färden vidare
gå genom den okända delen af
Gobi-öknen till floden Tarim, som sedan skulle
följas till Lop-nor. Efter utforskandet
af Lop-nor-problemet skulle kosan
styras öÖsterut genom de okända delarna
af öknen Kum-tag och sedan öfver
Satscheo till Ala-schan och öfver Gula
floden genom Ordos och så genom de
nordkinesiska provinserna Schan-si och
Pe-tschi-li till Peking. I det hela
fullföljdes detta program, men på grund
af händelsernas gång gjordes åtskilliga
förändringar. Den tillryggalagda vägen
blef sålunda mycket längre än den
pro
CARL FORSSTRAND
jekterade och kom att delvis falla inom
trakter, som Hedin förut ansett
fullkomligt otillgängliga. Dessa afvikningar
eller förändringar kunna i korthet
angifvas sålunda: Pamir, som ej alls ingått i
programmet, blef föremål för tre
långvariga exkursioner, hvarvid särskildt
det östra, kinesiska Pamir undersöktes
i alla riktningar; Takla-makan, det
stora västliga bäckenet af Gobi-öknen,
genomvandrades på två ställen, och
därunder gjordes viktiga arkeologiska
upptäckter; i landet mellan Kaschgar,
Ak-su och Khotan gjordes flera
utflykter, och slutligen beslöt sig Hedin, efter
den långa exkursionen genom öknen
till Tarim och Lop-nor och tillbaka till
Khotan, att, i stället för att följa den
planlagda routen genom Tibet, arbeta
i de nordliga delar af detta land, som
då ännu utgjorde ett fullkomligt terra
inkognita och där han öfverallt, utom
på den punkt hvarest han korsade
Bonvalots och prinsens af Orléans route,
»skulle vara den förste européen,
medan hvarje steg var en landvinning och
hvarje berg, sjö eller flod en upptäckt».
Om de oerhörda svårigheter och
strapatser, under hvilka denna färd
utfördes, kunna vi af utrymmeshänsyn ej
lämna någon detaljerad skildring, liksom
ej heller om de många framgångarna
och de storartade resultaten, utan
hänvisa vi intresserade till Sven Hedins
egen utförliga, spännande och
fängslande beskrifninog i det stora, rikt
illustrerade verket »En färd genom Asien».
Vi må inskränka oss till några
erinringar om, att hvarken
ökenvandringarna med den ofta hotande
undergången till följd af vattenbrist och alla
andra umbäranden, eller ströftågen i
Tibets fjällvärld, »jordens tak», med de
högsta topparna i gamla och nya
världen (20,000 fot och mer öfver hafvet,
«hvilket är lika med 21 Eiffeltorn på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
