Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 AUGUST BRUNIUS
den. Men är icke denne prins Erik
det mest glänsande resultatet af
Strindbergs förakt för det häfdvunna? Hur
vämjeligt sentimentaliserad är icke
Vasaprinsen annars i litteratur och
folktradition med den evinnerliga
lutan på knäet och den ledsamma
Karin inom griphåll, en karamellprins
är rå, hans bildning består mest i
lösa fraser — är han därför osann?
Krogsamtalet på «Blå drufvan< ger,
synes det mig, den mest åskådliga
bild af en historisk person med den
omflyttning af färger och linjer som
är nödvändig för att undvika intrycket
af uppstoppad museifigur. Som
konst
Anders de Wahl som Prins Erik i »Gustaf Vasa».
utan mening och tragik! Strindbergs
prins är icke mycket modernare eller
mindre historisk än den traditionelle.
Man gör sig öfverdrifna föreställningar
om renässansbildningens djup och
estetiska färg äfven hos den tidens
furstar, allra helsti ett vildt barbariskt
nordpolsland som Sverige. Eriks
intelligens är famlande, hans esteticism
närligt karaktäriserande dialog är
kanske detta samtal dessutom
Strindbergs mästerprof: icke ett ord är
öfverflödigt eller på måfå insatt, hvarje
fras målar en situation eller en
människa. Och öfver det hela en
sataniskt gnistrande humor som eljest är
den stora sällsyntheten hos
Strindberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
