Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKOMSLAG 57
OSCAR LEVERTIN
iQGSGBRGF
sade. Dessa bokomslag verka också — hur
konstnärligt gjorda de än äro — endast
affischer i miniatyr, som skräflande
etiketter på tombuteljer. Deras enda
uppgift är att suga åt sig åskådarens blick
så lång stund, att bokens titel hinner
inristas i hans medvetande.
Och de verkliga böckerna, de bli
styfmoderligt behandlade. En och annan kan
ju ha ett förstklassigt konstnärligt
reklambokomslag, men de allra flesta gå lottlösa.
Det stora flertalet förläggare följa den
gamla traditionen med de sedvanliga gula
pappersomslagen, där författarens och
bokens namn stå tryckta i häfdvunnet manér,
andra pryda titelbladet med en kvinnobild,
klädd eller naken, i stående eller liggande
pose, framslängd utan nämnvärdt
sammanhang med bokens innehåll.
Så mycket mer glädjande är det då
att göra bekantskap med de tyska
bokomslagen. Äfven i Tyskland har det
konstnärliga bokomslaget anor, men först år
1894 räknar man det egentliga
reklamtitelbladets genombrott där. — Thomas
Theodor Heine, Franz Stuck, Thoma,
Maz Klinger, Slevogt, Otto Eckmann äro
kanske de mest kända namnen å detta
konstområde. Dessa tyska tecknare
åstad
3
HJAÄLMAR SÖDERBERG
GERTRUD
TREDJE UPPLAGAN
STOCKHOLM
ALBERT BoxmMIERS FÖRLAG
komma helt enkelt ypperliga saker. Låt
vara att fransmännen verka kvickare, ha
en skarpare blick för själfva reklamen,
tyskarna äro mångsidiga, uppfinningsrika,
djupgående, och använda därtill sin konst
i den goda litteraturens tjänst. Några
utgöra ju undantag, ty äfven Tyskland
äger sin högt uppdrifna
kolportagelitteratur och sina Friedrichstrasseromaner
med små mord och stölder och
förförelser på hvarannan sida och på dessa
bokomslag fira ibland äfven framstående
tecknare riktiga orgier i rafflande och
uppsluppen fantasi. Hvad sägs om detta.
Rudi Rothers titelblad till Stindes »Emma,
den hemlighetsfulla husjungfrun — eller
dygdens seger»: tre pokulerande män högt
uppe i en ballong, vid hvars gondol en
trapez är fästad, där två indianer slåss
på lif och död. Därunder står: »Kapitel
342, sidan 1044: blif inte orolig, de dricka
bara förgiftad cognac.»
Äfven Hollands bokomslag äro värda
beundran. De äro, liksom allt annat i
detta själfsäkra, driftiga, egenartade land,
nationellt originella, hemtrefliga och
intressanta. — Djur och växter utgöra
älsklingstemat och konstnärerna operera gärna
med linjer, som svinga sig i halsbrytande
ornamenter, och med djärfva färgfläckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
