Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 CECILIA
Men advokaten såg hvarken det ena
eller det andra, hans redingote flaxade
sakta och måttfullt mellan spritbuteljer
och cigarrlådor, där han ordnade sitt
speciella gebiet med tryggheten hos en
man, som är känd bland vännerna för
att ha goda varor.
”Så där ja! Nu kan de komma när
som helst, ”” sade han belåtet. ”Men
jag har knappt sett dig ännu, Maud.
Så vacker du är i dag” — han ville ta
henne om lifvet, men hon vred sig
snabbt undan.
”Det var ju vänligt att du tycker
det, ” sade hon spetsigt. ”När du väl
förvissat dig om att punschen står på
is — för det är viktigare.”
”Se så, Maud, var inte krånglig
nu! När man ska ha folk hos sig får
man ju laga att det är som det skall —
kom hit och ge mig en kyss!”
””Kom hit ... Förr i världen tog du
själf — nej, låt mig vara! Nu kan det
vara detsamma.”
”Men ska du vara vid dåligt lynne
nu — det är i så fall en olämplig
tidpunkt, ”” sade advokaten torrt och
afkyldt.
”Dåligt lynne kallar du allt, som
inte ingår i dina beräkningar. Om jag
bara inte gör invändningar mot något,
så betyder det ingenting hvad jag
känner.”
""Seså, är vi nu där igen!”
”Nej, visst inte,” föll fru Maud
hastigt in. Hon kände att hon varit
nära att bli het och stundom var
olämplig. ”Du tar väl tant West på din högra
sida ?”
”Ja, det är väl de riktigaste,’”
svarade advokaten. ”Och fru van Reeh
på den andra, som vi redan sagt. Vår
språksamme grosshandlare sätter vi på
andra sidan om tant West, hon har
WENDEL
en storartad förmåga att kunna vara
älskvärd mot alla. Det skulle-min lilla
hustru ta efter” — han var redan vid
godt lynne igen, men inpasset var inte
vidare väl valdt, fru Maud gaf honom
en axelryckning till svar. Han afskydde
axelryckningar, men beslöt helt
godmodigt att vänta — den lilla
misstämningen gick väl öfver.
”A propos, West talade om Magda
i förmiddags, ”” sade han för att afleda.
”Man blir inte klok på henne. Hon
hade en löjtnant på hvar sida och när
hon fick se oss, West och mig, blef
hon först blodröd men så hörde vi ett
skratt, som kom folk att vända sig om.
Jag såg hur West ryckte till, han har
nu en alltför sträng syn på sådant.”
”Hvad menar du med sådant?”
fru Lebrun stod och skar bröd, lutad
öfver serveringsbordet.
”Jag menar flirt, förstås. Hos en
ung flicka isynnerhet.”
”Är det mera tillåtet hos en fru?”
Det var hög färg öfver det nedböjda
ansiktet.
”En gift kvinna vet åtminstone hvad
hon inlåter sig på och man menar ju
inte så mycket med det man säger åt
en mogen kvinna, man vet att hon har
urskillning nog att känna ordens valör.”
”En gift kvinna kan väl också haka
sig fast vid det, som hon tycker
kommer som en ljusglimt öfver tillvaron.’”
”En gift kvinna har andra
ljusglimtar, det vore både dumt och
orättvist af henne att säga annat. Och hon
riskerar framför allt att göra sig löjlig
om hon låter prata i sig något, som
det är helt naturligt att en ung flicka
fastnar för. Och Magda har lätt för att
fastna, det är min tro. Jag känner igen
den där sorten från Uppsala, den som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
