Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADVOKATENS UMGANGE
”Torsten, ”” började hon trefvande,
”stör jag dig?”
”Nej, visst inte, ” svarade han och
slet sig med ansträngning från sidan.
""Tycker du att jag gör dumt i att
intressera mig för klubben ?”
”"Visst inte, hur kan du tro det,
kära barn. ”
”Du förefaller så ointresserad ...”
”Men hur skall jag kunna vara
intresserad af något som ännu inte är
färdigt ?”
Hans röst var trött, men orubbligt
vänlig.
"Du bryr dig inte om det alls, det
gör dig på det hela taget detsamma
hvad jag tar mig till!” bröt fru Maud
ut. Hon ångrade sig när hon mötte2
hans bönfallande min, hon skulle ha
gått fram och tagit hans hufvud intill
sig och kysst honom, då hade han känt
sig tacksam och lycklig. Men hon
motarbetade sin ömhets maning.
Allt blef inte bra med smek, det bara
sköt saken in på ett annat plan,
resonerade hon blixtsnabbt med sig själf
och så talade hennes tunga högt och
bestämdt :
”Jag kan inte ta min andliga
näring” (det lät litet högtrafvande, det
hörde hon, men öfverröstade sig själf
allt ifrigare), ”jag kan inte ta min
andliga näring af en téte-å-téte med dig när
du röker och tiger eller i bästa fall
afspisar mig med ord, som betyder
detsamma som: låt mig vara! Och vill
inte du dela med dig af dina intressen,
så får jag söka dem på annat håll!”
”Men snälla Maud, du delar ju mina
intressen. Att jag skall gå och tala om
detaljer från mitt arbete för dig, det
skulle inte roa dig ens.”
”Du går ikring saken. När jag
frågar dig så svarar du ja, ja, snälla vän
225
— men du talar inte till mig. Du
kommer inte själfmant och utbyter tankar
med mig.”
Det var tydligt att det inte skulle bli
någon fridfull eftermiddag. Advokaten
reste sig ur stolen, drog ned västen och
sade:
”Man går inte omkring med
förtroenden på en bricka! Jag är inte
talträngd, det borde du ha märkt förut.
Och det där om att utbyta tankar —
vet du, det är förbanne mig
Norafraser.”
Han visste inte själf att han skulle
ta så hett i, men nu var ordet sagdt.
Hans hustru såg på honom och sade
långsamt, som om hon bränt in hans
ord i sitt hjärta:
”Tack, Torsten, det var det
uppriktigaste svar du kunde ge mig.”
”Men käraste, tag nu inte detta för
mer än det var värdt. Herre Gud,
Maud, skulle vi inte kunna ha det så
skönt, du och jag, jag vet ju inte något
bättre än att ha dig i min närhet, att se
dig gå här hemma och pyssla, du hör
hit, i de här rummen och vi skulle ju
alltid ha det bra, om bara inte —"”
"”Om bara inte jag ställde till
scener? Nej, du skall slippa, jag skall
hädanefter behålla mina Norafraser för
mig själf.”
Han brast i skratt mot sin vilja och
ville lägga armen om hennes lif:
”Jag tror att min lilla söta Nora
kan vara fruntimmersaktig också, ” sade
han. Men hans skämt föll inte i god
jord, Maud vred sig lös och grep med
en skarp blixt ur ögat till ett annat
vapen :
”Spar dina matta karesser,” sade
hon hånfullt. ”Med din skäggstubb på
hakan är du inte förledande, snälla
Torsten.”
,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
