- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1909 /
234

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

"Nja, omständigheterna var nu inte
så enkla, ” började grosshandlaren
säfligt. ”Om hon kommer ut, echaufferadt
och halfspringande, ur ett konditori i
stan mellan broarna och han kommer
efter med alla tecken till belåtenhet i
sitt ansikte, då har man ju skäl att dra
vissa slutsatser.”

”Å fy, hvad ni herrar äro
afskyvärda! Fru Maud tog ordentligt hett i.
”Det är nu andra gången som Torsten
för Magda på tapeten och alltid med
samma uttydningar och underförstådda
meningar. Allt ska ni tyda fult och
tvifvelaktigt, bara för att ni själfva haft
historier för er en gång.’”

”Så, så, Maud, du förifrar dig
och det där är fruntimmerslogik, min
lilla vän. Härvidlag finns det vissa
fakta, som man inte kan bortse ifrån.”

”Men jag bortser! Det är just hvad
jag gör, jag tänker inte låta binda mig
af vissa fakta för att bilda mig något
omdöme om Magda, så spänstig är
verkligen min hjärna. Om jag finge se
Magda i en tio gånger oförklarligare
situation skulle jag ändå inte dra några
slutsatser! Man kan själf i sitt lif ha
varit i sällskaper eller blifvit sedd på
ett sätt, som skulle kunnat misstydas
af dem som ville det, man bör verkligen
inte bums gå i alla sådana fällor och
genast ha sin dom färdig.”

Hon tystnade för att hämta andan
och herrarna läto höfligt ämnet falla,
men Magdas dom stod ändå tämligen
klar att läsa i deras rättrådiga och
erfarna anletsdrag.

,

På kaféet, dit Balle styrt sina steg,
satt redan notarien Edberg i enslig
melankoli.

"Tjänare! Hvad du är uppsträckt,

CECILIA WENDEL

hvad skall det betyda?” frågade
notarien med hänsyn till Balles dress, men
utan varmare intresse i stämman.

”AÅ, jag har varit på en liten
middag ... Fröken, ett whiskyglas till
här !”

Fröken kom med glaset och fick i
förbifarten en vemodig klapp af
notarien.

”Äsch, kan du inte lägga bort de där
fasonerna, ”” hväste Balle, då hon var
utom hörhåll. ”Ryck upp dig för tusan,
du är ju hängfärdig och jämmerlig, så
det är en ynk att se det. Du nöter ut
dig på din evinnerliga kaféflirt, ska jag
säga dig,” tillade han med föraktfull
energi.

”Säg ingenting ondt om Frida, det
är en präktig flicka. Det finns ingen
som förstår mig som hon,’ påstod
notarien med slocknad röst. ”Man kan
tala med henne, hon är inte som de
andra.”

”"Nej, kan tänka det. För all del,
jag säger inget ondt om henne, men
du blir loj af att sitta här och slöa. Du
skulle se folk, göra bekantskaper, röra
på dig...”

”Skryt inte så förbannadt för att du
varit ute och fläktat på dig! Hvad är
det åt dig, hvar har du varit?”

”Det kan jag inte säga —
damsällskap förstår du.’”
”Aha! Jo, du har det bra, du.

Hvem är det?”

"Man är väl en gentleman för
tusan! Stilig kvinna för resten.”

"Ja, du har alltid haft en förmåga
att hålla dig framme,” suckade
notarien. ”Man ska vara fräck här i lifvet
så går det en väl. Den som inte har
gåpåartag i sig, den blir undanskjuten
och sedd öfver axeln. Jag skulle kunna
göra en kvinna lyckligare än hon drömt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:26:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1909/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free