- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1909 /
440

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

440

Hvetets framtidsutsikter i Förenta
staterna tyda på att befolkningen snart
skall ha växt i kapp hvetetillgången.
En tredjedel ungefär af hvetet har
förr exporterats, men fastän den för
hveteproduktion brukade arealen
tredubblats på de sista 40 åren, har
exportsiffran nu hastigt börjat att sjunka.
Och spåmän finnas som förkunna, att
om 20 år skola Förenta staterna, långt
ifrån att ha något till öfvers, i stället
tvingas att importera spannmål.

PETER NORDEN

som gå bäst i klimatet och äro mest
gifvande — Sstatsmyndigheterna
anställa härom = synnerligen lärorika
undersökningar. Och i de trakter,
som äro tätt befolkade och hvars jord
redan under en generation burit
skördar, måste man ta den
omständigheten i betraktande, att hvetet är
en stark sugare och att inte ens
präriens genom årtusenden lagrade
rikedomar kunna täras utan vidare, skörd
efter skörd utan växelbruk. Den





Kvarnar och spannmålståg, Minneapolis.
Foto. af förf.

Äfven om det räkneexperiment är
riktigt, som ger till facit att
Staternas befolkning kommer att växa från
95 millioner 1910 till 142 millioner
1930, är det dock inte utan vidare
säkert att spåmännen få rätt.
Hvetetillgången är dock inte uteslutande
beroende på den nya jord som kan
vinnas, af prärien genom
«<torr-brukning« och af högslätterna väster om
bergen genom konstbevattning. Den
redan tillgängliga arealen kan lämna
helt annan afkastning genom att man
experimenterar sig till, hvilka arter


förste settlaren som bröt sig sitt
homestead hade nästan aldrig något
kapital, och han måste laga så. att när
hösten kom, han hade igen för vårens
sådd och sommarens arbete.
Vårhvetet var hjälpen och utvägen. Men
genom vårhvetet har ytan blifvit
utarmad. Vinterhvetet sträcker sina
rötter djupare och därigenom blir ett
helt nytt skikt åtkomligt.
Vårhvetebältet är nu på väg att dra sig öfver
norra gränsen upp till den ännu
jungfruliga prärien i Canada.

När skördarna gulnat och
slåtter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:26:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1909/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free