Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
mig med inbillningar och galenskaper.
Jag är en klok och förståndig karl, och
mig lurar man inte med tomt prat. Har
du sett några gemensamma drag,
urmakare ?”
”Ja, naturligtvis!” svarade urmakarn.
”Barn likna ju sina föräldrar, och jag
är mycket lik min mor, fast hon är död.”
”Inbillningar och galenskaper’!” skrek
boktryckarn. ”Man säger sådant, när man
inte har något annat att säga. Det är
som att prata strunt om väderleken. Jag
påstår, att karlen är en dåre, och därmed
punkt. Eller hur? En har svart hår och
svarta ögon, en annan har svart hår och
blå ögon, och en tredje har blå ögon och
ljust hår, och en fjärde har ljust hår och
svarta ögon. Skiljer det inte på det ena,
skiljer det på det andra. Jag är inte lik
dig, urmakare, eller hur?”
”Nej, nej, visst inte! sade urmakarn.
”Du har ju inget hår alls, och jag har det
vackraste i stan, det är åtminstone sant.”
”Tycker du kanske, att du är lik
någon annan här? Redaktörn?”
”Förlåt mig, men fy katten, nej då"!”
”Och inte lärarn?”
"Å nej, visst inte!”
"Eller någon annan i stan?”
”Nej, nej!”
”Då är du ju bara lik dig själf!”
”Ja, det förefaller nog så, när jag nu
tänker efter.”
”Hvad pratar du då om gemensamma
drag?”
”Ja ja! Jag hade inte tänkt så noga
efter. Det är nog rätt som du säger,
boktryckare! Det är så, det kan ju inte
hjälpas! Jag måste ju medge det, som
hederlig karl. Det är gifvet.”
UNå!” sade boktryckarn och drog
häftigt ner västen. ”Som jag säger, lärarn
är alltså en komplett dåre!”
”Förmodligen, ” sade lärarn för sig
LUDVIG NORDSTRÖM.
själf, ”var det gemensamma drag. Det
kunde inte vara annat. Jag har det!”
ropade han och sprang upp. "Jag har
det! Jag har det!”
"Ja, du har det!” sade boktryckarn.
"Har jag sagt annat hela tiden, än att
du har det. Det märks nog, det märkte
jag redan i går.”
”Tyst, tyst!” sade lärarn. ”Hör på!”
”Jag hör inte på en dåres inbillningar
och fantasier!” sade boktryckarn och
vände ryggen till.
"Vet ni,
lärarn.
"Frågar du, om en boktryckare vet,
hvad spektrum är!” skrek boktryckarn.
”Hur i Herrans namn skulle han kunna
vara boktryckare annars!”
"Tyst, tyst! Hvarje solstråle
sönderfaller i olika färger. Människan
sönderfaller i människor. Vi äro bara olika
skiftningar af ett och detsamma. Vi äro ett
och detsamma! Jag känner, att det är så.
Det betyder, att jag är evig. Jag är evig!
Jag är evig!” sade lärarn och höll
handen för ögonen, som om han vore
bländad.
Då sade boktryckarn doft:
”Säg mig en sak, lärare!
lika?”
"Jo, det väsentliga är likt hos alla’”
Ӏr en skomakare, en boktryckare,
en landshöfding, en kejsare och en neger
lika?”
”Ja, i det väsentliga.”
”Hvad är det för väsentligt du pratar
hvad spektrum är?” sade
Äro alla
om! Väsentliga mig hit, och väsentliga
mig dit! Svara på min fråga! Äro de
lika?”
"Ja.”
”Är du och jag lika?”
”Ja
”"Godt! Då finns det två möjligheter.
Antingen är du klok eller är jag. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
