Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
dande turisterna, utom Birger och Irmelin,
som stanna.)
Birger (ser efter dem med oro). Nu
går doktorn och allesamman, Irmelin, nu
gå de sin väg — låt oss följa efter!
Irmelin. Nej, de där förtjäna inga
efterföljare. Vi stanna.
Birger. Nonsens, vi blamera oss för
hela societeten, vi —
Irmelin. Ja, vi kompromettera
hvarandra, inte sant! Jag komprometterar dig,
olycklige Birger — din ära kan räddas,
endast om jag gifter mig med dig — du
är förlorad —
Birger. Nonsens, du menar förlofvad !
Men än sen! Natten är förbaskadt mörk
häruppe, man kan lätt gå vilse !
Irmelin. Därför gå vi ingenstans, utan
stanna här.
Birger. Det är också fuktigt här. Aj
— aj — stanna vi här, så får jag
reumatism — aj — aj —!
Irmelin. LTuften är verkligen fuktig.
Det måste finnas något vatten här i
närheten, någon sjö — tänk, om —
Birger (gnider sin armbåge). Nonsens,
det är de förbaskade mossarna, där han
höll till, den där — hm — människan —
Irmelin. Tänk, ett så fint, gammalt
namn du ger honom, den okände — många
gånger äldre och finare än ditt eget —!
Också jag har fått ett visst intresse för
den där — människan — målaren —
eller bergakungen, eller hur vi nu ska
kalla honom. En karl, som skjuter på folk
för att få vara ensam —
Birger. Är det inte också därför att
han är målare, som du —?
Irmelin. Jo, det är sant. Han påminner
mig :om en målare, jag känt — en ung,
oberömd målare, som gaf mig korgen för
mina pengars skull — . Originellt, hva’?
Den här, som skjuter, är också rätt
originell. Han är inte något ensamhetsbolag.
K. G. OSSIAN-NILSSON
Birger. Hm, Irmelin — när vi Dbli
gifta — ehm — så är det ju möjligt, att vi
köpa taflor af sådana där färgsuddare, men
vi tala hvarken om eller till dom.
Irmelin. Är du säker på det, bar o n?
Men än äro vi inte gifta, och om —
”människan” i detta nu steg upp öfver
bergkanten därborta, så skulle jag —
Birger. Nonsens, du skulle
naturligtvis ta till flykten.
Irmelin. Af sig själf känner man
andra. Jag vill inte skryta. Siktade han på
mig, så är det nog troligt jag tog till bens
— om jag orkade för skrämsel. Men han
siktar nog inte på damer. Åtminstone inte
på vackra damer. Han siktar bara på
fågelskrämmor, sådana som den där
jägaren eller som — du! Han tycker ni
skräpa häruppe.
Birger (torkar sig i ansiktet med sin
näsduk). Irmelin, det är oförsvarligt, det
här. Tvinga mig att stanna efter vårt
sällskap ensam med dig uti en vildmark !
Irmelin. Å, jag äter inte upp dig.
Birger. Vore jag säker på att hitta
vägen, så skulle du gärna få gå vilse på
egen hand.
Irmelin. Men nu hittar du inte vägen,
och så kunde du möta någon —
Birger (ser sig om). Någon? Nonsens:’:
Hvem?
Irmelin.
eller —
Birger (ser sig om). Eller?
Irmelin. Vägvisaren.
Birger. Försök inte vara kvick på min
bekostnad. Det lyckas inte!
Irmelin.
kvickheten.
Birger (förbittrad). Irmelin! Du
glömmer, att du talar till en adelsman.
Irmelin. Nej då — bara, att det är en
adelsman, som talar till mig.
Ja, t. ex. doktor Alming
Inte, om du skall bekosta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
