Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
654
Under femårsperioden 1903—1907 var
förlusten per år och arbetare i Sverige
21/3 arbetsdag. År 1908 höjde sig siffran
till 4!/3 arbetsdagar och nu faller genom
storstrejken : allena en genomsnittlig
förlust af 21 arbetsdagar på hvarje
industrioch .handtverksarbetare i landet. Huru
minimala te sig ej i jämförelse härmed
förlustsiffrorna från några europeiska
in
dustristater :
Förlust per år
och arbetare.
Danmark 1902—19086 ... . 3/4 arbetsdag.
1
Frankrike 1902—1906 ... . »
England 1902—1908 ... . I4 »
Tyskland 1903—1907 ... . 1 »
Österrike 1902—1908 ... . /3 ,
Någon direkt mätare på
nationalförlusten kunna ju dessa siffror icke vara;
till de försummade dagsverkena sälla sig
en del indirekta verkningar af
orostillståndet på arbetsmarknaden. Men de
ådagalägga ändå, i huru mycket mindre
grad de stora europeiska industriländerna
oroas af den röda faran, Frankrike,
»syndikalismens» hemland, och <Tyskland,
gocialdemokratiens stamort, icke
undantagna. I England hade man för ett par
år sedan icke på länge vetat af några
omfattande konflikter. För att finna
dylika måste man gå tillbaka till
grufarbetarestrejkerna under början af 1890-talet, eller
ännu längre till den sociala rörelsens
barnaår, till chartistoroligheterna på
1830talet. Krisåret 1898 medförde ett nytt
uppflammande af den sociala kriglågan i
de af den ekonomiska depressionen värst
drabbade branscherna, textil- och
maskinindustrierna, men några
storstrejksdimensioner antog kampen icke; arbetarna veko
här för den ekonomiska nödvändighetens
kraf.
I Frankrike och Tyskland hörde man
icke af några jättekonflikter efter det
ekonomiska bakslaget 1908. Tvärtom —
strejrörelsen aftog, något som säkerligen
får sättas i samband med nedgången på
den industriella marknaden.
ERIK SJÖSTRAND
Hur olika härmed förhållandena i
Sverige! Den industriella krisen
efterföljes här af den sociala, den oförvållade
arbetslösheten af den själfförvållade. Man
skönjer förgäfves någon metod i denna
krigföring, någon förmåga af anpassning
efter ställningens kraf — det skimrande
karolinska stridstrotset förmår icke täcka
bristfälligheten i taktiken.
8!/2 millioner förlorade arbetsdagar,
huru mycket är det i penningar? Efter
3: 50 kr. i dagsinkomst för hvarje
arbetare i genomsnitt, såsom man rättast
torde räkna, utgör det inemot 100 kr. för
hvarje strejkande och nära 30 mill. kr.
för samtliga. Beloppet må synas stort
eller litet, det är nu en gång för alla
förloradt för arbetaren och återvinnes icke
genom =löneförhöjningar efter strejken.
Emellertid stannar det icke härvid. För
en del tillkommer arbetslöshet såsom följd
af konflikten, för andra lönenedsättning
0. 8. V.
För industfien säges ofvannämnda
lönebelopp vara »inbesparadt», och utgör detta
den mest klingande posten på kreditsidan
af arbetsgifvarnas vinst- och förlustkonto.
» Besparingen» är emellertid mycket
tvifvelaktig, då den är vunnen på bekostnad
af — hela produktionen. Hela den
bruttosumma, hvarmed under normala
förhållanden icke blott löner, utan äfven andra
allmänna omkostnader, räntor, utdelningar,
vinster o. s. v. skulle betalas, den har
nu uteblifvit och står icke att återvinna.
Än vidare, den produktmassa, hvarmed
under en månad af brådaste säsong landets
något ostadiga utländska betalningsbalans
skulle understödjas, den har ock uteblifvit.
Uppenbarligen, med samma belopp som
exporten nedgått, har köpförmågan
gentemot utlandet minskats. Och, för att
komma till kärnpunkten, i lika grad som
hela den industriella produktionen upphört
eller minskats, har landets
konsumtionsförmåga aftagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
