Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OFFICERSFAÄKTNINGARNA I OSTENDE 1908 665
teradt, utgjordes af den lätta modell, som
användes i Österrike, Italien, Frankrike
och Belgien, under det att någon fäktning
ej förekom med det tyngre vapen, som
är i bruk i Sverige och Danmark.
Otvifvelaktigt finnas mellan
tjänstevapnen och de tyngre vapnen intimare
föreningspunkter än med de lätta, hvarför
man i allmänhet är böjd att tillmäta
fäktning med de förstnämnda ett större
militärt värde, men då det gäller fäktning
som konst kunna de tyngre vapnen på
intet sätt mäta sig med de lättare.
Reglementet för täflingarna lämnade
för öfrigt stor frihet åt de täflande i
afseende på rörelseform och metod att
bruka sitt vapen och detta med full afsikt,
ty ehuru grundprinciperna för fäktning
med den lätta sabeln äro desamma i de
länder, där denna är i bruk, så växla dock
åsikterna om vissa detaljer högst
afsevärdt och man önskade att kunna bilda
sig ett omdöme om den ena eller den
andra nationens system hade något
afgjordt företräde.
Från taket af gallerierna, som tjänade
kung Leopold till promenadplats,
åskådade monarken våra täflingar litet
emellan, och hälsades med frenetiska jubelrop,
i all synerhet af italienarna, som
synbarligen älskade att på ett högljudt sätt lägga
sina lojala känslor i dagen. Man hade
äfven upprest en särskild tronhimmel å
öfningsplatsen, för den händelse att
konungen, som åtagit sig att vara
täflingarnas högste beskyddare, skulle vilja taga
dessa i närmare betraktande, men han
nöjde sig med, att se dem mera i
fågelperspektiv.
Den belgiske krigsministern
Hellebaut följde däremot med synbart intresse
och på nära håll täflingarna i
sabelfäktning, men då hans afsikt var att bilda sig
ett omdöme om de olika arméernas
ståndpunkt härutinnan och såsom en
sannskyldig kännare väl visste, att aldrig den
korrektaste och vackraste fäktningen
kommer fram vid täflingar, där de stridande
- måste iakttaga den yttersta försiktighet,
lät han sammansätta några par bestående
af valda representanter för de olika
nationerna, för att utkämpa några ”assauts
académiques”.”" Där kom en ryss mot
en belger, en italienare mot en
österrikare 0. s. v.
I mångas tanke blef detta en bland
de intressantaste episoderna under hela
täflingsveckan, men krigsministern
vaktade sig noga för, att fälla något bestämdt
utslag, utan komplimenterade samtliga
uppträdande och sade sig endast kunna
konstatera ”huru mycket bruket af ett lätt
vapen gynnar snabbheten och precisionen
i hugg och rörelser, utan att exponera de
fäktande för några faror eller obehag,
som ju ofta är fallet, då den brutala
styrkan kommer till "användande med de
tunga vapnen”.
Det var ej utan att jag härvid tänkte
på Kungl. gymnastiska centralinstitutets
vördade föreståndare, för ett par
decennier sedan, öfverste Nyble&eus, hvilken, då
han skulle bedöma några täflande
gymnastikföreningar bildade bland läroverkens
ungdom, förklarade att ”segern är så
mycket vackrare, som den är gemensam”, en
fras som nog klingade bra, men ej riktigt
tillfredsställde de kamplystna
skolpojkarna.
Åskådareantalet växlade naturligtvis
mycket under dagens lopp, men såsom
något ovanligt kunde en gammal
Ostendebo framhålla i ett tal, ”att damerna redan .
från kl. 9 på morgonen i stor toalett talrikt
infunno sig på täflingsplatsen”.
Men det för oss nordbor allra
ovan
” Fri kontrafäktning, som ej iger karaktär af täflan, utan där form och skola jiakttages
ytterst noggrant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
