Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
Tredje gången visade sig vår komet
år 1607 och iakttogs då bland andra
af Kepler och Longomontanus.
Kometens svans var denna gång en mycket
nyckfull företeelse, omväxlande lång
och kort, understundom t. o. m. helt
och hållet försvinnande, och
föranledde många lärda utläggningar.
Astronomen Kräger i Danzig skrifver
härom: «Es haben mehrere befunden,
dass die Kometen ihren schwantz
allzeit von der Sonnen hindan
gewandt, aber obwohlen Tycho vom
Kometen d. J. 1577 demonstriret, dass
dessen schwantz vielmehr nach der
Venere, als nach der Sonnen sich
gerichtet, so bekennet er doch auch,
dass er nicht eingesehen, wie Venus
so mächtig sein solle, dass ihr licht
einen so grossen schwantz generiren
könne etc.«
År 1682 återkommer Halleys
komet, och detta är, om man så må säga,
i vetenskapligt hänseende dess
födelseår. Sedan detta år är den icke längre
någon främling i vårt solsystem, utan
en med spänning motsedd och väntad
långväga gäst, som långt i förväg
annonserar sin ankomst. Sedan Halley
uppdagat dess identitet med 1531 och
1607 års kometer, vågade han djärft
förutsäga dess återkomst, som han
bebådade till år 1758, den första
profetia af detta slag, som gått i lycklig
fullbordan. Aldrig har väl heller en
dylik förutsägelse motsetts med så
spänd förväntan äfven från
allmänhetens sida, som den Halleyska
kometens nästpåföljande återkomst.
Denna, som af Clairaut förmedelst
noggrannare metoder närmare
preciserades till midten af april år 1759,
inträffade i verkligheten endast en
månad tidigare, ett resultat som för
dåtida förhållanden måste betraktas
som storartadt. Ty hithörande
räk
ANSGAR ROTH
ningar äro till följd af de störingar,
kometbanan underkastas i
grannskapet af de stora planeterna,
ytterligt svåraa Om Saturnus” storlek
och massa hade dåtidens astronomer
blott ofullständig kännedom.
Uranus och Neptun voro ej ens
upptäckta! — Kometen kom denna gång
solen så nära, att den tidvis helt och
hållet försvann i dess strålar;
kometens svans och ljusstyrka -skildras
som betydande.
Den sjätte och senaste
apparitionen ägde rum 1835. Pontécoulant,
Rosenberger m. fl. hade med stöd af
alla föregående observationer för detta
tillfälle gjort de mest noggranna
beräkningar, som också i hufvudsak
motsvarade de faktiska förhållandena.
Svansutvecklingen var denna gång
kvantitativt jämförelsevis obetydlig,
men väckte desto större uppseende
genom sin form och vissa
egendomliga pendelartade svängningar.
Härigenom föranleddes Bessel till de
epokgörande undersökningar öfver
kometsvansarnas rörelser, som ligga
till grund för vår nuvarande
uppfattning af deras mekaniska och fysiska
konstruktion.
Halleys komet återfanns den 12
sept. i år af prof. Wolf i
Heidelberg såsom ett ytterst ljussvagt objekt
i vintergatan nära Orions stjärnbild.
Annu dröjer det dock åtskilliga
månader, innan kometen kan bli synlig
för ett obeväpnadt öga. Den 20 april
1910 passerar den närmast solen,
men nalkas äfven därefter till en
tid med stor hastighet vår jord.
Först omkring midten af maj kommer
kometen på sitt minsta afstånd från
jorden, cirka 15 millioner kilometer,
och når därvid samtidigt sin största
ljusstyrka. Dess hufvud befinner sig
då i närheten af Aldebaran, den
glän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
