Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
kats se äfven några af de mörka
Fraunhoferska linierna, består
åtminstone till stor del af solljus, som
reflekterats från fasta eller flytande
partiklar i kometen. Bandspektret
härstammar, enligt Vogels och
Hasselbergs undersökningar, från en
kolförening, sannolikt kolväte, koloxid
eller cyan. Hos de bägge glänsande
kometerna från år 1882, som kommo
solen exceptionellt nära, konstaterades
förekomsten af natrium, hos den
senare jämväl andra metall-linjer,
tro
ANSGAR ROTH
hos Rordames komet 1893 eller
Morehouse 1908 (jfr fig. å följande sidor).
Dessa explosioner kunna, såsom vi
sett hos Bielas komet,rent af leda till
fullständig förintelse.
Man synes sålunda böra föreställa
sig förloppet på följande sätt.
Kometen är en anhopning af sannolikt
diskreta partiklar, hvilkas materie
äger samma lösliga konsistens som
meteorstenarnas. När kometen
nalkas solen. frigöra sig förut i fast
(flytande?) form bundna eller
absor
Jämförelse mellan kolväte-, komet- och solspektra.
(De mörka Fraunhoferska linjerna i solspektret ha af tekniska skäl framställts ljusa.)
ligen tillhörande järnets spektrum.
Anmärkningsvärdt är, att vid
natriumlinjens framträdande kolvätebanden
mer eller mindre fördunklas, något
som tillskrifves elektriska processer.
Järnliniernas uppträdande i
septemberkometen 1882 ägde enligt
Bredichins beräkning rum samtidigt med
utslungandet från kometens kärna af
stora mängder materia, hvilkas
rörelser sedan kunde följas i form af
förtätningar eller knutar i kometsvansen.
Liknande företeelser ha iakttagits
äfven vid flera andra tillfällen, såsom
berade gaser, nämligen i främsta
rummet de ofvannämnda kolföreningarna,
hvilka man möjligen också skulle
kunna med Arrhenius föreställa sig
infångade under kometens färd genom
rymden. Att dessa gaser redan på
ett afstånd från solen, hvars
tempera
tur torde kunna jämföras med må- :
nens, bringas till stark
ljusutveckling, kan bero på elektriska
processer, men kan också tydas såsom ett
fluorescensfenomen. Kommer
kometen mycket nära solen, bringas äfven
tyngre gaser till glödning. Hvarför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
