Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
770
dag, att inga ord behöfva spillas därpå.
Jag skall endast anföra en fransk
statsmans för icke så länge sedan gjorda
uttalande å propos den engelska
verksamheten: »England har för sitt inflytande i
världen kanske mera att tacka sina kablar
än sin marin. Det behärskar med
kablarna alla nyheter och drar nytta af dem
för sin politik och sin handel på ett
beundransvärdt sätt. Från alla platser på
jorden strömma telegrammen till London
och de tala uteslutande eller allra mest
om engelsk handel, engelsk industri och
engelsk politik. Kabeln är den kraftigaste
vehikel för Englands uppsving.
Handelsvärlden i främmande Jländer kommer tack
vare den att känna allenast kurserna i
London. Kurserna i Paris, Antwerpen och
Hamburg äro för densamma till största
delen okända.» :
Förutom sitt merkantila värde äga
kablarna emellertid ett annat, som gifvit
upphofvet till orden »utan kabel ingen
flotta», i hvilka ord det äfven trots
öfverdriften ligger en god del sanning. Det
har under de tiotal år kablarna existerat
icke kunnat förblifva en hemlighet, att
England såsom envåldshärskare öfver
kablarna i händelse af krig sitter inne med
ett vapen mäktigare än något annat och
äfven kunna ur senaste decenniers
krigs.och politiska historia hämtas illustrerande
exempel på den makt, en stat kan utöfva
. tack vare äganderätten till en kabel eller
förmågan att behärska den.
Vid sultanens af Marocko död för några
år sedan, en isynnerhet för Frankrike
betydelsefull politisk händelse, undanhöllo
t. ex. de engelska kabelbolagen hela
världen meddelandet härom under 36 timmar,
intill dess deras regering hunnit träffa
vissa dispositioner. Under boerkriget
visade England samma sida af sin
kabelmakt. Det lät då i Aden öfvervaka och
delvis spärra hela den telegrafiska
samfärdseln med Syd- och Centralafrika,
hvar
.igenom
t TR »
FR. JÖNSSON
icke allenast krigstelegrammen
blefvo censurerade på ett för England
opportunt sätt utan äfven telegrammen
från europeiska affärshus till Afrika
underkastades uppehåll och censur.
Under spansk-amerikanska kriget, war
of coal and cables, spelade kablarna en
glånsande roll. Sedan amerikanarna
afskurit kabeln; mellan Jamaica och Kuba,
spanska krigsministeriets sista möjlighet
att med sina depescher nå den
kommenderande amiralen, var spanska flottans öde
besegladt. Från Spanien sände
marinministern ett telegram till amiral Cervera
med order åt eskadern att återvända till
Europa. Däå emellertid detta telegram
aldrig nådde fram, stannade Cervera
säsom soldat på sin post. Inom några dagar
följde sjöslaget vid Santiago, där spanska
fiottan krossades och hela krigets vidare
gång afgjordes. Hade depeschen nått sin
bestämmelse, hade Cervera med all
sannolikhet kunnat rädda sig undan till Spanien.
Den submarina kabeln hade i detta krig visat
sig mäktigare än både fartyg och kanoner.
Stormakternas allt lifligare uppträdande
på världsmarknaden samt den nervositet,
Englands växande kabelmonopol och däraf
följande militära styrka måste inge dem,
ha för några år sedan invigt en ny fas i
kabelpolitiken och framtvingat dessa
makters ansträngningar att sönderspränga
maskorna i det engelska nätet eller
åtminstone tränga sig ur detsamma. Det har
också lyckats på vissa punkter.
Frankrike, Tyskland och Holland ha ingått en
verklig kabeltrippelallians och äro i
Nederländska Indien genom en del nya kablar
på god väg att rycka härskarrätten öfver
den ostasiatiska telegramtrafiken ur
engelsmännens händer. Den amerikanska
Pacificcable, en fransk kabel till Ostafrika samt
tyska kablar till Nordamerika och
projekterade andra kablar till Sydamerika äro
äfvenledes betydliga brescher i det
engelska monopolet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
