- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1909 /
779

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HVAD VI HA ATT VÄNTA

— det violetta är fortfarande mycket
populärt. En del blågrå färger äro också
lika omtyckta af de fina
modellskräddarna, som klädsamma för deras kunder.

" Detta om färgerna. Jag bar fegt i
det längsta uppskjutit att tala om
model”lerna, några allmängiltiga samlingar stär
nästan icke att utdraga ur det jag hittills
sett, det får bli att beskrifva de olika
arterna hvar för sig — det kan dock
numera anges säkert att midjan skall sitta
där den sitter på korsetten, och att denna
sista egentligen skall vara något så när
åtsittande. Man vill ha litet »figur».
Men icke för mycket, och icke så att det
kan förleda till snörning. De
medeltidsklädningar, som man började att
experimentera med mot slutet af föregående
vintersäsong, äro nu fullkomligt satta i
system, och ha trängt sig in och
fördärfvat modet åt oss öfverallt, hade vi så när
sagt. Ånnu så länge är det dock icke
lifsfarligt, men om vi icke akta oss få
vi tillbaka det mod, som aflivades 1889
.och som också omspann turnyrperioden
Ännu så länge lugnar man sig med
mycket åtsittande och figurframbäfvande
draperier, stramade, veckade och knutna om
höfterna, och ofta kompletterade med en
stor rosett, just där den är i vägen när
man skall sätta sig. Nedanför denna
första étage finnes vanligen en veckad kjol,
ettdera med ordentligt pressade djupa
veck, eller med små fria veck, och någon
gång är denna del af kjolen endast en
tunik, som faller öfver en likaledes veckad
stomkjol, af hvilken endast ett par
handsbredder äro synliga. Oftast passerar
kjolen något ofvanför midjan upptill, dock så
att den sitter fullkomligt åt, den gör
endast skärpet öfverflödigt — men lustigt
nog blir höftafdelningen mindre
missklädsam om midjan är ordentligt utmarkerad
på sin plats med ett skärp. På
promenadkjolarna kan då det öfversta stycket
tjänstgöra som en ganska förnuftig
bespa
50.

T79

ring till den egentliga veckade kjolen, och
är man angelägen om sin figur, och om
en helt och hållet graciös linje kan man
göra framvåden i ett, så behöfver man
icke alls vara ledsen för det modet.
Typen kommer att bli den vanligaste till
promenaddräkter, och äfven till
inneklädningar af finare ylletyger — är det fråga
om mjuka klädesklädningar få vi nog se
mer rynkor än hittills, men jag tror icke
att de komma att uttränga vecken.

All denna pikanta subrettgenre har
medfört en annan sak, som . nog kommer att
bli ganska välkommen för en hel del
förståndigt folk: det är nu icke endast
praxis utan äfven teori att kjolarna skola
vara så korta att de verkligen icke släpa
kanten i gatan vid promenad, utan
tilllåta en rask marsch utan fara för
kantband och skoningar, och icke nog med
det, till och med på ganska många
modeller »klädda» klädningar får man se och
om icke korta så helt runda klädningar,
som icke stöta i golfvet, men å andra
gidan heller icke lämna foten synlig.
Detta bevisar bäst den stora förändringen
i modet, längden är slutpricken öfver
klädningen, kan den modifieras, så visar
det att nela modet blifvit ett annat —
med allt detta är det ingalunda vår me-.
ning att påskynda de släpande
klädningarnas definitiva aftroppning från
skådeplatsen, en sådan händelse skulle vara så
tragisk till sin verkning att vi allvarligt
hoppas vi aldrig skall behöfva vara med
om den. Till stor gala kommer släp
alltid att vara modernt, så länge vi icke gå
i krinoliner och poscher, och de
raffinerade kvinnovarelser som framlefva sitt lif
i fint mattbelagda rum och slippa gå ut
när det regnar, eller när det icke
behagar dem, komma dess bättre alltid att
visa att äfven de kunna vara
allmännyttiga — genom att sörja för att släpet
alltid blir moderntl

Jag vill i alla fall ge ett varningens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:26:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1909/0791.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free